Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Sandgren: Två sagor - Katalogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV SANDGREN
trumma bakom musiken, de dunkade hårt och
fort, som hans hjärta.
Sven låg där och var än mycket rädd och
än mycket glad. Han höll katalogen med matta
händer så lampan också skulle kunna se in
i den, och så tänkte han på hur stor världen
var, som en blå kristallsal stod himlen över
träd och berg, och på somrarna gick råghavet
lent som tusen stråkar. Så kände han hur något
lossnade längst nere i djupa själen, svettig och
leende förde han upp sin första dröm mot
ytan, ett tack för världen som han anade den,
ett tack för lövsuset och stjärnans milda guld,
det kom klart och rent med alla instrumenten
i samverkan, melodierna flätades samman som
hundra rännilar till en flod och på den flöt
hans blommande hjärta. Och så började det
komma skuggor in i rummet, de gick ljudlöst
i trappan och kom in, den ena efter den andra.
Först kom en bredaxlad man med kutande
panna och långt hår och små, nervösa händer,
han tog sakta katalogen ur Svens händer, och
då vart den som en stor sal med orkester i
och den främmande började tala med Sven
om musiken de hörde. Så kom en till, han
hade hög snibbkrage och små, ovala glasögon,
han torkade sig ofta i ansiktet med en
stor-blommig näsduk och log milt åt Sven. Bakom
honom skymtade andra, bara till hälften
synliga, en av dem var en äldre, godmodig man
med ullig peruk och en annan en liten, sirlig
figur med spetsprydda manschetter. De
samlade sig kring Sven och lyssnade på verket
han just drömt fram, det svingade så högt
i konsertsalen, som bara var katalogens blåa
pärmar, och då såg de främmande på
varandra och nickade och log emot Sven, men
Sven var förlägen för trumman som dunkade
så högt bakom musiken, hon förivrade sig och
dunkade på allt fortare, fast han inte hade
tänkt henne så.
Ja, så går du väl med oss till storkonserten?
frågade den förstkomne. Vi ska spela min
tionde symfoni. Den vart inte skriven på
jorden, men nu ska du höra vad den brusar
i stj ärnsalarna ... Sven var så tacksam, han
hörde orden utan att förstå vad som menades
med dem och så följde han med dem när de
nu gick, det var så besynnerligt det också, det
vart som en väg ut genom snedtaket som
alldeles försvann, och Sven var glad för att
trumman teg. Glödlampan blev allt mindre
och mindre och då ropade han bakom sig till
henne: Adjö, lilla lampa! och så vinkade han,
för nu var det slut med att vara snickare för
honom.
Då Mäster Andreas på kvällen kom upp på
kammarn för att förebrå Sven hans lättja och
fann att Sven var död, blev Mäster ond. Han
skickade efter doktorn, som var både snäll och
energisk, och då doktorn kom lyssnade han på
Svens hj ärta, men det teg, och så sade doktorn:
Detta är ett fall av upprörande vanvård. Det
här rummet bryter ju mot både rumstadgan,
lärlingsstadgan och sjukstadgan. Det skall
påtalas, ty Mäster som är snickare kan väl
se att kammarn här inte innehåller de fyra
och tre åttondels kubikmeter luft som är
stadgat för varje människa?
Det kan jag nog se, sade Mäster, men
jag är en obildad man och läser aldrig
lagboken. Rörande lärlingsstadgan, så var Sven
här både fumlig och lat och omöjlig att lära,
så jag frånsäger mig allt ansvar.
Och lampan höll han tänd, fast det var
mittpå dagen, sade Mästers hustru som
kommit till. Den unge doktorn ryckte på
axlarna och sade: Tja, jag får väl låta saken
bero då, eftersom ni varit okunniga om vad
i lag är stadgat. Vad är det för en bok pojken
håller i handen?
Bara en gammal katalog, sade Mästers
hustru och tog katalogen. Jag såg den när jag
städade i går, men glömde att bränna upp den.
Ja, inte var han så klyftig just med livet,
sade Mäster om Sven, så det kanske var bäst
544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
