Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR MAURUS FONTANA
Av detta formas och bildas ansiktet inifrån,
ty det lever i den spänning, som skapas av
människans uppdrag att vara Guds avbild på
jorden, och det lever samtidigt i en längtan att
lösgöra sig från jorden och sjunka tillbaka in
i urbilden. Det är en underbart rik bok, full
av vishet och nåd, gudsfruktan och
människokärlek. Att åter söka Gud i människoansiktet
och förverkliga och ära det — dit vill Picard
föra oss. Man kan knappast ge vår så illa
förvirrade och sönderslitna tid en större kallelse.
Vad kvinnorna av egen kraft har bidragit
med i detta gudomliggörande av det jordiska
visar oss på ett älskvärt sätt Conradine Lücks
bok ”Frauen” (Ensslin, und Laiblin,
Reut-lingen). I åtta öden (bland dem två svenska:
Selma Lagerlöfs och Elsa Brändströms) förs
vi här ned till det kvinnligas urgrund, som
heter: moderligheten. Denna moderlighet kan
yttra sig olika, som caritas, som uppfostran av
ungdom, som konst och vetenskap, men
överallt genomtränger den tillvarons alla former
med sin svällande varma känsla. Hela
mänskligheten blir för dessa äkta kvinnor ett barn,
som de har att vårda. Boken är enkel och
populärt hållen och verkar därigenom ännu
mer övertygande i sin bekännelse till
moderligheten som det stora kvinnoidealet.
Symbol och förebild ger oss Ulrich
Christoffel i sin bok ”Altes Spanien” (Die Runde,
Berlin), som är illustrerad med ett flertal
vackra bilder. Manuskriptet avslutades före
det spanska inbördeskrigets början, men först
genom att känna Spaniens traditioner i kultur
och konst, som Christoffel skildrar med ett
djupt och omfattande inkännande, kan vi rätt
fatta det aktuella Spaniens hela tragedi.
Författaren studerar inte Spanien i enskilda
representanter som Greco och Goya, utan han visar
oss snarare det fördolda mystiskt-idealistiska
landet och folket på bron mellan Europa och
Afrika. Christoffel ger en storartad översikt
över Spaniens historia, sådan den ständigt
upp
repar sig själv, därför att den alltid på nytt
måste utgå från lika förutsättningar och
ständigt olösliga motsättningar. Och han lär oss
med den finaste konst att fatta den spanska
konsten ur Spaniens själ och dess ödesbegrepp.
För en spanjor utspelas allt liv mellan polerna
hopp och besvikelse, illusion och desillusion.
”Livet är en dröm, men drömmen förlamar
icke viljan utan stålsätter den. Spanjorerna
kastar sig med lust och kraft in i livets tomhet
och vill leva för de vackra drömmarnas skull.”
Besvikelserna skrämmer dem inte.
Chri-stoffels Spanienbok är med sin klara
överblick och sin höga nivå sannolikt det bästa
vi för närvarande äger på tyska om Spanien.
Impulser och nyttiga uppgifter finner man
också i Alois Brandls Shakespearebok (G.
Grote, Berlin), som också är rikt illustrerad.
Den framstående anglicisten ger oss här, när
han står på sin forskarbanas kulmen, som en
krona på sina studier i den engelska
litteraturen en ingående studie över Shakespeare med
en grundlig analys av hans liv och miljö och
med träffande karakteristiker och tolkningar
av hans verk. Brandl går här långt utanför
de rena katederkommentarerna, ty han är
samtidigt forskare och litterär psykolog, och tack
vare sin beläsenhet på de mest skilda områden
kan han avrunda sin skildring av Shakespeares
utveckling till en bild av Shakespeares och hans
tids andliga historia. Brandl kan därigenom
faktiskt slå en bro mellan den förlorade sonen
i Stratford och den stora, världsvisa och
världs-behärskande renässansgestalten.
En värdefull överblick ger oss Ernst BÜcken
i sin musikhistoria ”Die Musik der Nationen”
(Alfred Kröner, Leipzig). Han får sin
överblick genom att tydligt och klart arbeta ut de
olika nationalkaraktärerna i tonkonstens
utveckling. Han visar oss kampen mellan en
kosmiskt inriktad tonkonst, sådan den till
exempel utformades under den tidigare och
centrala delen av medeltiden i kyrkomusiken,
556
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
