Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Baum, Vicki, Kärlek och död på Bali, anmäld av Tyra Kleen - Vercel, Roger, Lena, anmäld av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
rotandet av barbariska sedvänjor — och vilket
folk på jorden har inte sådana, fastän
formerna variera! — kan endast ske på
upplysningens och övertygelsens väg, men allra minst
genom det ännu värre barbari som är våld
och massakrer mot ett värnlöst fredligt folk.
Enbart kapitlet om Balis popotan skulle göra
boken värd att läsas av hela mänskligheten.
I övriga kapitel återger boken på ett
träffande sätt den fredliga atmosfär vari folket
lever och rör sig; man känner doften från
havet blandas med doften från de tropiska
frukterna och blommorna, som glöda i det
intensiva solljuset, och man hör på avstånd
gamelangorkesterns smältande toner,
oskiljaktiga från Balis byar och gårdar.
Om boken lämnar något övrigt att önska,
så vore det att författarinnan varit mindre
rädd för att ge mera etnografiska upplysningar
— inte hade det behövt inverka menligt på
bokens karaktär av nöjesläsning. Så till
exempel när hon beskriver det epidemiska
uppträdandet av ekorrsvärmar som översvämma
böndernas trädgårdar och förstöra deras
frukter. När de ställa till oväsen för att
skrämma bort skadedjuren, flytta dessa bara
över till nästa plantage, varifrån de på samma
sätt skrämmas tillbaka igen, tills det uppstår
osämja mellan gårdar och byalag som skicka
över sina ekorrsvärmar till varandra. För
läsaren måste det förefalla obegripligt att ett
i övrigt händigt och intelligent folk inte i stället
infångar odjuren och gör slut på dem, i
synnerhet som balinesernas religion trots att den
är av hinduiskt ursprung inte alls förbjuder
dem att döda djur. Varför ger
författarinnan ingen förklaring genom att berätta om
den folktro som ligger bakom deras
handlingssätt, om vilka slags onda andar som
inkarnerat sig i ekorrarna, och vilka nya, ännu
värre olyckor som skulle drabba folket ifall de
dödade ekorrarna och sålunda förtidigt släppte
ut andarna ur djurkropparnas fängelse? Och
då hon enbart relaterar ceremonierna och de
rituella handlingarna vid likbränningar med
mera te de sig meningslösa för läsaren, då han
inte samtidigt får förklaringen på den religiösa
eller legendariska symboliken i desamma, vilket
skulle ha gjort skildringen betydligt
intressantare. Säkert måste dock ”doktor Fabius”, vem
han än är, ha haft tillfälle att förvärva vetande
om de faktorer i folksj älen som ligga till grund
för dessa och andra fenomen. Är det rädsla
för att boken skall verka för etnografiskt och
folkloristiskt lärorik som avhållit
författarinnan från de förklaringar man saknar?
Hur som helst är man tacksam för varje bok
som kan från glömska och förgängelse rädda
minnet av kulturformer som snart ej mer skola
finnas till i verkligheten, och denna bok fyller
uppgiften på ett utomordentligt sätt.
Tyra Kleen
Makedonisk
passionshistoria
ROGER VERCEL: Lena. Översättning av
Karin Stolpe. Bonniers.
5: 50.
Roger Vercel äger personliga erfarenheter
från den del av världskriget som utspelades
på Balkan och som i fråga om primitiv
ohygglighet syns ha överträffat det mesta som
förekommit vid andra frontavsnitt. Dessa
erfarenheter har han nu nedlagt i en starkt dramatisk
berättelse, där de huvudagerande är en fången
fransk officer och en kvinnlig bulgarisk läkare.
Löjtnant de Queslain har varit stridsflygare
men övergått till infanteriet sedan ett
tidnings-telegram öppnat hans ögon för de
ohyggligheter han förorsakat med sina bomber. Han är
en man med både känsla och tanke och kriget
är honom en ständig samvetsplåga. På Balkan
blir det hans uppgift att föra krig mot
bulgarerna, ett folk som anser sig kämpa för livet
mot de förtryckare och bödlar som omger dem
på alla sidor, de må heta serber eller greker,
albaner eller turkar. Överallt bland de svarta
bergen brinner hatet i kapp med striderna.
Vid ett anfall blir de Queslain avskuren från
linjerna med sitt kompani, han stupar för
ett kolvslag och vaknar upp som bulgarernas
fånge. En konvoj under ledning av en kvinnlig
läkare, den amasonlika Lena Apostolova, för
honom tillsammans med ett antal sårade
bulgarer i kärror över bergen. Soldaterna ersätts
av frivilliga: fanatiska bergsbor i grovt
balkan-linne av det slag som i åratal motstår
förmult-ningen i graven. Kärrorna kränger över
klippblock och lutar över avgrunder, männen kämpar
i raseri med bergens besvärligheter: överallt
ställer de våld mot våld och ser fiender även
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
