Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmälda böcker
- de Madariaga, Salvador, Världens organisering; Elyseiska fälten, anmälda av Åke Thulstrup
- Hall, B. Rud., Årsböcker i svensk undervisningshistoria, anmäld av David Arill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
dominions’ röster i N. F.-församlingen det
gäller. Översättaren borde inte heller ha talat
om ”signor” Mussolini, eftersom personen
i fråga har helt andra och mycket mera lysande
titlar och absolut inte kan tituleras ”signor”.
*
Förlaget Natur och Kultur har på en gång
skickat ut två översättningar av Salvador
de Madariaga på marknaden. Arbetet
nummer två bär titeln ”Elyseiska fälten” och utgör
en tänkt debatt mellan Goethe, Karl Marx,
Maria Stuart, Napoleon, Voltaire med flera.
Det är dagens händelser i Europa, som ger
anledning till meningsutbytet. Madariagas
spiritualitet förnekar sig inte alldeles, men något
större intresse kan man inte uppbåda för denna
konstlade produkt. ÅKE Thulstrup
Svensk skolhistoria
Årsböcker i svensk under visnin gshistor ia.
Bokserie utgiven av B. RUD. HALL. Vol. 1—52,
1921—37. Distribution: Gleerups.
1: 50—6: — per vol.
En seg och envis gotlänning, fil. doktor
B. Rud. Hall, började för cirka tjugufem år
sedan på allvar ta itu med uppgiften att söka
rädda och bevara vad som kunde finnas gömt
i små skolarkiv och bibliotek och i enskilda
samlingar till belysning av äldre tiders svenska
skolhistoria. Genom tjänstgöring som
pedagogiklektor vid ett par seminarier har Hall
kommit i förbindelse med många generationer
folkskollärare, och det är också
folkskollärar-kåren, som visat det största intresset för hans
livsverk. Länge ropade han för ett lomhört
och förstrött auditorium, åt vilket håll han än
vände sig; så småningom har hans manande
vädjanden väckt en och annan lyssnare, och ett
betydande och mången gång oersättligt
material har kunnat tillvaratas. En del föreligger
i tryck, mycket väntar på publicering.
Den skriftserie, som Hall startade år 1921,
ser kanske inte mycket ut för världen och
bereder knappast den estetiske bokälskaren
några lustsensationer, men dess femtiotvå
volymer ger genom sina nytryck av äldre
skol-stadgar, genom sina vetenskapliga studier över
till exempel Rudbeckius och Eneroth och
genom den långa räckan av personliga
hågkomster från läroverk, seminarier och
folkskolor ett längdsnitt av svenskt
undervisningsväsen och dess mångskiftande problem från
reformationen fram till våra dagar.
Läroverks-stadgar kan för de flesta läsare inte vara vidare
njutbara, men man behöver bara läsa ett parti
här och var och jämföra med biografiska
uppgifter från motsvarande eller något senare
tid för att upptäcka, att stadganden och lagar
är en sak, deras praktiska tillämpning en
annan. Det ena är fantasi, det andra är
verklighet.
Läroverksromanen har ju på de senaste åren
blivit mycket populär för de inblickar den
lämnat i skolans inre värld. En skolman tycker
måhända, att realismen i åtskilliga fall är lite
unken och idealismen alldeles för blåklintsögd.
Vill man se skolan på en gång från två
synpunkter, lärarens och lärjungens, har man rika
möjligheter i Halls ”Årsböcker i svensk
undervisningshistoria”. En romanförfattare finner
mängder av stoff och oändliga uppslag,
koncentrerade livshistorier glimrar förbi, skarpt
sedda episoder lyser till och försvinner i
mörkret. Här är den gamle Strängnäslektorn, som
halvkvävd av ilska började sin föreläsning
för ett stoj ande koppel av gymnasister, långt
komna på slyngelvägen, med de traditionella
orden: ”Dilectissimi domini.” Här är den lille
gymnasisten, som ådrog sig en svår
lungsjukdom, när han i ösregnet skulle passa på
kyrkklockan och anmäla för läraren, att
lektionstiden var inne. Här är seminaristen, som i
lärdomsstaden Uppsala dömdes till relegation,
därför att han lånat ut Rydbergs ”Bibelns lära
om Kristus”. Här är historien om
skolynglingen, som av sin rektor avråddes från att
sluta hebreiska och i stället ta engelska med
den motiveringen, att det skulle vara roligt
för honom att kunna läsa gamla inskrifter, om
han i framtiden kom till Palestina! Här är den
stränge läraren, som fördes till graven, medan
de sörjande eleverna knappt vågade tro, att
deras plågoande var död. Såsom det plägar
vara i livet, är tragedi och komedi hopslagna
i samma väv.
Interiörerna från gamla kända läroverk är
många och givande. Mén även för de flesta
svenskar obekanta läroanstalter stiger upp ur
det förgångna, som skolorna på Visingsö och
571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Sep 19 17:57:13 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1938-7/0077.html
