Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. M. Forster: Credo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E, M. FORSTER
en i sticket. Men det göra de ofta. Sens moralen
härav blir, att jag själv måste vara så trofast
som möjligt, och det försöker jag vara. Men
trofasthet är ingen kontraktssak — däri ligger
den förnämsta skillnaden mellan personliga
förbindelser och affärsförbindelser. Den är en
hjärtesak, och hjärtat underskriver inga
dokument. Med andra ord, trofasthet är otänkbar
där det icke finns naturlig värme. De flesta
människor ha sådan värme, men ofta ha de
haft otur, och så ha de blivit avkylda. De flesta
människor vilja hålla sina löften, till och med
om de äro politiker. Och pä detta område kan
man i varje fall låta sitt lilla ljus lysa, sin egen
fladdrande lilla låga, i vetskapen att den inte
är det enda ljus som lyser i mörkret, och inte
det enda, som mörkret inte förkväver.
Förbindelser människor emellan föraktas i våra
dagar. De betraktas som borgerliga lyxartiklar,
produkter från den gamla goda tiden, då det
var vackert väder, och man ber oss enträget
göra oss av med dem och ägna oss åt någon
rörelse eller Sak i stället. Jag avskyr tanken på
saker, och om jag måste välja mellan att
förråda mitt land och förråda min vän, hoppas
jag att jag skulle ha kuraget att förråda mitt
land. Ett sådant val kanske chockerar en
modern läsare, han kanske genast sträcker ut
sin patriotiska hand efter telefonluren för att
ringa upp polisen. Men det skulle inte ha
chockerat Dante. Dante placerar Brutus och
Cassius nederst i helvetet därför att de hellre
förrådde sin vän Julius Caesar än Rom, sitt
land. Troligen kommer jag aldrig att ställas
inför ett sådant fruktansvärt val. Men bakom
varje trosbekännelse ligger det någonting hårt
och skrämmande, som den troende en vacker
dag kanske måste få lida för. Och någonting
skrämmande och hårt ligger det till och med
i denna bekännelse om tro på förbindelser
människor emellan, hur mild och urban den
än låter. Kärlek och lojalitet mot en individ
kunna gå stick i stäv mot statens krav. När så
sker, säger jag ned med staten, vilket har till
följd att staten säger ned med mig.
Därmed är jag framme vid demokratien,
”even Love, the Beloved Republic, which feeds
upon Freedom and lives”. Demokratien är icke
och blir aldrig någon älskad republik. Men
den är mindre förhatlig än andra samtida
styrelseformer, och i den mån den så är,
förtjänar den vårt stöd. Demokratien utgår från
att individen är betydelsefull, och att alla
sorters människor behövas för att åstadkomma
en civilisation. Den delar inte upp
medborgarna i kuschare och kuschade — som en
totalitär regim har anlag att göra. De
människor jag mest beundrar äro de känsliga som
vilja skapa något eller upptäcka något och inte
lägga maktsynpunkter på livet, och sådana
människor ha större möjligheter under en
demokrati än på andra håll. De grunda stora
eller små religioner, producera litteratur och
konst, bedriva objektiva vetenskapliga
undersökningar, eller äro vad man brukar kalla
”vanliga människor”, som skapa i sitt privata
liv, uppfostra sina barn ordentligt, till exempel,
eller hjälpa sin nästa. Alla dessa människor
behöva få göra sig gällande. Detta blir
möjligt endast om samhället ger dem frihet
därtill, och det samhälle som ger dem mest frihet
är en demokrati.
Demokratien har även en annan förtjänst.
Den tillåter kritik. Om det inte finns någon
offentlig kritik, blir följden ovillkorligen att en
mängd skandaler tystas ned. Därför tror jag
också på pressen, trots dess lögner och
vulgaritet, och på parlamentet. Många rynka på
näsan åt parlamentet därför att där pratas så
mycket. Jag tror på det därför att där pratas
så mycket. Jag tror på den enskilde ledamot
som går alla och envar på nerverna. Han blir
åtsnäst och får höra att han är kverulant eller
inte har reda på sig, men han påvisar faktiskt
missförhållanden som annars aldrig skulle ha
kommit på tal, och ofta blir ett
missförhål
588
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
