Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Samtal med Theophil Spoerri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMTAL MED THEOPHIL SPOERRI
THEOPHIL SPOERRI (t. v.) och SVEN STOLPE.
under belastningen av de tre kulturer, som
landet förenar. De känner sig förpliktade att
följa med i både italiensk, tysk och fransk
kulturutveckling, förutom att de måste odla
det egna landets kulturtradition. Man får ett
levande intryck av svårigheterna, om man läser
de böcker om Schweiz’ nationella och
kulturella position, som C. F. Ramuz publicerat
^till exempel ”Besoin de grandeur”, 1938),
och ett faktum är, att Schweiz icke äger en
enda filosofiskt och litterärt orienterad
humanist, som bedömer Europas kulturella läge lika
klart, skarpsinnigt och värdigt som till exempel
ledarskribenten i Journal de Genève bedömer
det politiska läget.
Men det finns i Schweiz en man, som jag
länge längtat efter att få råka. Hans namn är
Theophil Spoerri och han innehar en
litteraturhistorisk professur vid universitetet i Zürich.
Den nordiska litteraturhistorien befinner sig
ju mitt uppe i en kris, beroende på att man
försöker övervinna den alltjämt dominerande
positivistiska grundsynen på det andliga livet
men ännu icke funnit en framkomlig väg ur
detta träsk. Följden har blivit, att de stora
linjerna i svensk bildningshistoria ännu icke
är tecknade med klarhet, och att vår moderna
kultur följaktligen lider av en bristande
föi-ankring i vårt andelivs verkligt centrala
traditioner. Den stora linjen i svensk
bildningshistoria är sålunda utan tvivel den kristna
— från Geijer över Rydberg till Strindberg
och Söderblom. Men alltjämt går våra kritiker
i försiktiga kurvor förbi detta centralproblem;
omedvetet domineras de alltjämt av den
narraktiga positivistiska synen på religionen. Innan
man fått fram en generation av humanister
och kritiker, som själva upplevat det kristna
genombrottet, kommer den stora linjen i senare
svensk kulturutveckling att te sig som
obegrip
621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
