Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Kehler: Brev från Danmark - Anmälda böcker - Munk, Kaj, Han sidder ved Smeltediglen - Munk, Kaj, Himmel og jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN DANMARK
FRÄN UPPFÖRANDET AV KAJ MUNKS ”HAN SIDDER VED SMELTEDIGLEN” PÄ FOLKETEATER
I KÖPENHAMN. SLUTSCENEN.
och sedan en dånande applåd. ”Hører I
Bifal-dets Larm . . .”
I sin fördelning av ljus och skugga är det
icke utan att Kaj Munk spelar iör den andliga
pöbeln. Han gör sina halvjudar mera
sympatiska än som är riktigt ärligt, om man tar
hänsyn till den anda som i övrigt behärskar
skådespelet och som med största eftertryck och
tydlighet får sitt starkaste uttryck i biskop
Beugels uppträde. Och han överdriver också
när han utan minsta förbehåll låter doktor
Dorn hemfalla åt föraktet och löjet. Det är icke
endast föga ärligt, det är i synnerhet opoetiskt
och stridande mot skådespelets sanna idé.
Här måste iscensättningen komma diktaren
till hjälp. Det gjorde den icke på Folketeatret.
Föreställningen var en banalisering och
för-grovning av stycket. Men skådespelets
journalistiska aktualitet och dramatiska
boxnings-egenskaper upphävde det svaga spelet och den
stupida iscensättningen. Lyckligtvis spelades
biskop Beugels roll förträffligt av Holger
Reen-berg.
Utom skådespelet ”Han sidder ved
Smelte-diglen” har Kaj Munk i år också utgivit en
samling krönikor med mera, ”Himmel og
Jord” (Nyt Nordisk Forlag, 259 sidor). Man
gör sig själv en otjänst om man underlåter att
läsa denna bok. Utan tvivel finns det mycket
i den som kommer att irritera, men ingen kan
inför denna bok framhärda i att Kaj Munk är
ointressant. Mycket starkare än genom
skådespelen påverkas läsaren i dessa journalistiska
artiklar av Kaj Munks sprudlande,
vittfam-nande, rikt och mångfaldigt utrustade intellekt
och geni. Det finns också rena pärlor i denna
bok, till exempel ”Et bitte Barn bliver døbt
hos Ivers”, ”En ganske almindelig
Folkekirke-præst”, ”Lette Bølge, naar du blaaner” med
flera. Boken är delvis alltför pratsam, i
synner
629
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
