Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edmond Jaloux: Nya franska böcker - Anmälda böcker - Duhamel, Georges, Le désert de Bièvres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA FRANSKA BÖCKER
åtager sig att i närheten av Paris skapa ett
slags falangstär, där han skall leva med sina
intellektuella meningsfränder. Det gäller för
dem att skaffa sig ekonomiskt oberoende på
samma gång som andlig frihet genom att ägna
sig åt ett hantverk som icke inkräktar på deras
verkliga studier. I sin ungdom har Georges
Duhamel varit med om ett liknande
experiment, vilket blivit ryktbart i litteraturhistorien.
Det rörde sig om att upprätta ett tryckeri och
det bar i verkligheten namnet L’Abbaye de
Créteil. Georges Duhamel har uttryckligen
förklarat alt han icke velat berätta sina egna
minnen och att alla personerna i ”Le désert de
Bièvres” äro fritt uppfunna. Han har helt
enkelt omdiktat sina egna upplevelser, som
Dickens gjorde, när han skildrade David
Cop-perfields barndom, och som även Tolstoy
gjorde, när han överförde några av sina
personliga upplevelser under Krimkriget till att
gälla Första kejsardömets krig.
Georges Duhamel låter oss endast bevittna
den hänförelse som drev den grupp av
människor som Pasquier tillhör och deras slutliga
desillusion. Denna bok skulle kunna ha till
undertitel ”En social idés storhet och fall”.
Orsakerna till dessa svikna förhoppningar och
detta skeppsbrott förklaras icke utförligare.
Det verkar som om Georges Duhamel icke
själv ville känna dem. Han framför sina
personer ytterst försiktigt; ingen av dem gör sig
skyldig till något klandervärt, ingen drives av
någon ond vilja eller arbetar medvetet på det
gemensamma företagets undergång. Ingalunda.
Men människorna äro överallt endast
människor och denna sammanslutning av
amatörtypografer har varken någon ledare eller
några ansvariga. Det är ett första
kommunistiskt försök, där emellertid icke Staten
figurerar. Så börjar den oreda som helt naturligt
uppstår ur frånvaron av varje slags hierarki
och av ett övermått av individuell frihet.
Friheten är ett härligt ord, men det är tyvärr icke
ALEXANDRE ARNOUX
exakt tillämpligt annat än möjligen på
Robin-son Crusoe på hans ö; en ensam människa i en
öken kan måhända vara oberoende, emedan
hans personliga förehavanden icke genera
rågon och han själv bär hela ansvaret för
sina handlingar.
I ”Le désert de Bièvres” blir det något helt
annat. Somliga arbeta, men andra göra
ingenting alls; somliga retas, andra klaga och åter
andra ha snart nog av alltsammans. En
kärlekshistoria, som upplöser en av familjerna,
inför ett element av splittring. Så småningom
går allt ur led. Det blir en nästan ögonblicklig
upplösning som har till följd att tryckeriet
övergives, huset tömmes och dess invånare
flytta tillbaka till Paris. Pasquier stannar
ensam kvar med Justin Weil, företagets profet,
som satt i gång det, som trott på det och som
gråter på ruinerna av det övergivna bygget,
635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
