Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Hayward: Brev från London - Anmälda böcker - Read, Herbert, Poetry and Anarchism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN HAYWARD
i Queen’s Hall är emellertid symtomatisk för
den känsla av ansvar som våra dagars
konstnärer och författare känner mot civilisationen
samt för deras önskan att bekämpa de
mörkrets makter som hota dess och deras existens.
Hur allvarligt detta hot kan förefalla i
en extremt känslig och intelligent författares
ögon visar den välkände skalden och kritikern
Herbert Read i sin nya bok, ”Poetry and
Anarchism”. Detta sker i ett slags
trosbekännelse — en bekännelse av hans tro på skalden
som den starkaste revolutionära kraften i
samhället (en tro som han delar med Shelley) och
hans övertygelse att civilisationen i sista hand
beror på individerna i ett fritt samhälle. Såsom
samhället nu är organiserat, eller snarare
håller på att organiseras, särskilt i
diktaturstaterna, ser han dessa individers existens
hotad genom massmänniskans organiserade
okunnighet. Detta är något som icke behöver
ytterligare poängteras. Yttrande- och
tryckfrihet förnekas redan en stor del av Europas
befolkning. Jag kan likväl icke låta bli att
tycka att Read överdriver denna faras närhet
då det gäller England. Det är visserligen sant
att engelska författare måste underkasta sig ett
antal förbryllande och stridiga ehuru
ingalunda verkligt betungande lagar som röra
smädelse, pornografi, uppvigling och
förrådande av statshemligheter och vilkas
till-lämpning icke ens juristerna kunna förutsäga.
Men deras vitala friheter ha aldrig varit i fara
sedan revolutionen 1688, och det är icke heller
troligt att de bli det, så ömt som individens
traditionella frihet omhuldas i hjärtat av
Englands liv.
Om Read överdriver är det troligen emedan
han själv är en konstnär som inte motsvarat
sina egna förväntningar. Han skulle ha blivit
poet i stället för vad han i brist därpå blev —
kritiker. Det var för övrigt Dryden som
anmärkte att ”the corruption of a poet is the
generation of a critic”, och det förefaller mig
som om i detta fall Read hyste ett omedvetet
agg mot sig själv därför att han misslyckats
som poet, ett agg som förvandlats i en
medveten förbittring mot samhället som förmenat
honom rätten att bli det. ”Längst nere”, skriver
han, ”är min hållning en protest mot det öde
som gjort mig till skald i en industrialiserad
tid, ty det är nästan omöjligt”, tillägger han,
”att vara skald i en industrialiserad värld.”
Jag kan för min del inte gå med på att det är
tidsåldern som bär skulden, ehuru det må vara
sant att nutiden icke är gynnsam för poesi.
Detta är emellertid något helt annat än att som
Read påstå att ett industriellt organiserat
samhälle, hur glupskt, fördärvat och materialistiskt
det än vore, nödvändigtvis måste förmena
konstnären hans existens genom att fråntaga
honom rätten att skapa fritt. Det har dock
funnits andra perioder i Englands historia,
före den industriella revolutionen, som av ett
eller annat skäl varit ogynnsamma för poetisk
verksamhet, till exempel slutet av
sextonhundratalet och mitten av sjuttonhundratalet.
I ett kommande brev får jag kanske tillfälle
att diskutera den insats som gjorts av några
unga och aktiva skalder, vilka icke dela
Herbert Reads förtvivlan. Utrymmet tillåter icke
att jag gör det här, därför att jag nu måste
nämna några av de intressantaste av de många
hundra böcker som utkommit i England sedan
jag skrev sist.
Av vad jag redan sagt framgår att Europas
nuvarande tillstånd fortfarande är vad man
skulle kunna kalla ”a good selling
proposition”. Det är tydligt att även den politiskt mest
likgiltige läsare är mån om att försöka
förstå vad som händer omkring honom, därtill
bland annat driven av vad han hör i radion.
Journalistmemoarer ha varit på högsta modet
sedan Gunthers särdeles framgångsrika ”Inside
Europé”, och de tycks för närvarande vara de
näst mest eftersökta böckerna (den rena
skönlitteraturen ligger naturligtvis främst) bland
640
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
