Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Hayward: Brev från London - Anmälda böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÄN LONDON
de läsare som låna sina böcker från de
cirkulerande biblioteken, det vill säga det stora
flertalet av den läsande allmänheten. ”Insanity
Fair”1 (en fyndig parodi på titeln på
Thack-erays roman ”Vanity Fair”) av Douglas
Reed är ett beundransvärt exempel på denna
sorts böcker. Den förenar kvickhet och
skarp-synthet med de egenskaper man väntar sig hos
en god filmjournal eller en dokumentarisk film.
I samma klass står ”There is No Return” av
Philip Jordan, londontidningen News
Chro-nicles ungdomlige och ärelystne
utlandsredak-tör, som för övrigt anses känna alla i London
som äro värda att känna. ”News of England”
av Beverley Nichols, som nu icke längre är
den bisarre, ytlige, nästan flickaktige skribent
som författade ”Down the Garden Path”, är
ett roande och uppriktigt försök att överblicka
den samtida skådeplatsen. Om mina läsare
redan känna till hans verk behöver jag icke
påpeka i hur hög grad dess verkan beror på hans
förmåga att exploatera sin egen personlighet.
Det nuvarande och gårdagens Europa utgör
ämnet även för fyra andra böcker av stort
historiskt intresse, vilka jag alla mycket varmt
rekommenderar åt den allvarlige läsaren. Jag
tänker på ”Britain and the Dictators” av
professor Seton Watson, som ger en slående bild
av efterkrigstidens Europa och som inte alls
är så tråkig som titeln låter förmoda; ”Arms
and the Covenant”, en samling tal av WINSTON
Churchill, vår tids störste parlamentariker
och utan jämförelse bäste talaref Lloyd
Georges ”The Truth about the Peace Treaties”,
som gått som följetong i londontidningen
Daily Telegraph och som utkommer i höst;
samt den avlidne viscount Eshers ”Journals
and Letters”. Den senaste boken är en
fascinerande och mycket upplysande redogörelse för
intrigerna bakom tronen under Edward VII:s
och George V: s regeringar, skriven av en
hovman som föredrog att influera politiken in-
1 Sv. övers. ”Vanvettets marknad”.
5. — B. L. M. 1938. VIIL
direkt framför att bekläda något ämbete. Det
är en bok som bör slå an lika mycket på
historikern som på den som älskar skvaller.
Innan jag slutar att tala om historia och
självbiografi måste jag nämna Virginia Woolfs
”Three Guineas”. Det är en besynnerlig liten
bok, och kritikerna ha uttalat sig mycket olika
om den, ehuru jag fruktar att de tenderat till
att icke bedöma den efter dess förtjänster utan
att höja den till skyarna helt enkelt därför
att den råkar vara skriven av Virginia Woolf.
Det är ett slags feministtraktat eller, som man
skulle ha sagt förr i världen, ett försvar för
kvinnornas rättigheter, vari författarinnan
återvänder till några av de idéer som skisserats
i hennes tidigare böcker, ”A Room of One’s
Own” och ”The Years”. Det behöver knappast
sägas att den är utsökt välskriven, en sval,
kvick, ironisk essay, men jag finner den
sällsynt missvisande både i sina premisser och
konklusioner. Läs den för all del, men akta er
bara för att anamma hennes åsikter som
sanningen! Mr G. M. Young, den lärdaste av
våra anmälare, hade enljgt min åsikt rätt när
han sade att Virginia Woolf skriver som om
kvinnosaken inte hade tagit ett enda steg
framåt sedan seklets början.
De intressantaste biografiska studier som
utkommit under de senaste två eller tre
månaderna äro i mitt tycke Angus Davidsons bok
om Edward Lear, Englands främste författare
av nonsensvers, denna specifikt engelska talang,
Yvonne ffrenchs porträtt av den excentriska
romanförfattarinnan ”Opida”, samt den danske
målaren Knud Merrilds skildring av D. H.
Lawrence. De som bäst kunna döma härom,
bland andra Aldous Huxley, som kände
Lawrence intimt under hans senaste år, anse att
Merrilds bok är den bästa av alla de böcker,
goda, dåliga och likgiltiga, som skrivits om
Lawrence av hans vänner. Vad de två andra
böckerna beträffar bör man icke avhålla sig
från att läsa dem helt enkelt därför att ämnet
641
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
