Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Omre, Arthur, Suckarnas bro, anmäld av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Fängelse och frihet
ARTHUR OMRE: Suckarnas bro.
Översättning av Thorsten Jonsson.
Bonniers. 6: 50.
Arthur Omre hör avgjort till de
intressantaste av Norges nya författare. Han är en man
med mognad och erfarenheter; han äger både
ett eget material och en egen stil. Redan med
sin första bok visade han sig som en ovanligt
färdig författare, vilket dock inte hindrat att
han märkbart utvecklats sedan dess. Hans
tredje roman, ”Suckarnas bro”, handlar
liksom de föregående om en brottsling, men här
belyses inte endast hans säregna situation som
en irrande fågelfri i samhället, med allt vad
det innebär av ångest och malande oro: här
analyseras även hans utveckling, brottets
funktion, dess logiska nödvändighet, dess
sammanhang inåt i psyket och utåt i omgivningen.
Boken är komponerad i två plan som skjuts
in i varandra: fängelseskildringen omsluter
uppväxtårens upplevelser som en dyster,
oundviklig ram. Faderp är en rigoröst plikttrogen
småstadstjänsteman, som dödar all glädje
omkring sig och kastar en slagskugga av fruktan
över Adam Beckers barndom. Fadersförtrycket
övergår för honom i samhällstvånget; han kan
aldrig känna sig fri, ty han är aldrig fri från
fruktan. Den dolda ångesten följer honom som
en mörk Främling i hans inre, en
självupp-givelsens och desperationens makt. Han dras
till alla som på något sätt kommit undan det
sociala tvånget, de fria, de avundsvärda: dessa
som äger modet och förmågan att verkligen
vara sig själva i livet. Han blir sjöman, men
känner sig ständigt utanför överallt: han
saknar den omedelbarhet som kommer av
självförtroende. Efter åtskilliga år utomlands tar
han anställning i hemstaden och förlovar sig,
men han märker snart hur snålt livet sluter
sig kring honom och bryter upp igen. Överallt
stöts han tillbaka av de samhälleliga
tvångsföreställningarna; var han kommer är det bara
fråga om hur mycket han förtjänar, hur högt
han kan räknas på den sociala rangskalan.
Känsla utan borgerliga beräkningar bakom
möter han bara hos en tattarjänta och en
prostituerad. Han drivs över till de laglösa,
hamnar i fängelse upprepade gånger,
genomlever ångesten djupast nere på samhällsbottnen
och Övervinner på så sätt sin fruktan. Han blir
sig själv, likgiltig för vad människor anser om
honom. Han kan nöja sig med ett enkelt liv
och ha sin glädje därav.
Som så många andra blir Adam Becker inte
brottsling därför att han saknar ambition utan
därför att han lider av missriktad,
tvångs-mässig ambition. Samhällslivet sådant han lärt
känna det inger icke trygghet och frihet, utan
fruktan som leder till maktsträvan. Den som
inte fruktar har ej heller behov av att äga
makt över andra eller att delta i allas
gemensamma förtryck över varandra. Den snåla
moralen, den beräknade känslan, skvallret, den
dåliga smaken, allt kan återföras på tvånget
och ångesten. Sedan är det sant att människor
erfar trycket olika, på grund av olika
disposition och olika erfarenheter. Också i Beckers
hemstad finns dessa oavhängiga, naturliga
människor, en segelmakare som vågar skämta
respektlöst med de stela tjänstemännen, en
adjunkt som lever likt en fiskare och är god
kamrat med sina elever, en kvinna som tappert
uppfostrar sin oäkta pojke i frihet. Dessa blir
för Adam Becker de förebilder som först leder
honom till revolt mot fadersförtrycket,
samhällstvånget och den egna inre ångesten.
Sandemose har i mera egocentriskt originell
form behandlat likartade problem. Omres
verk-lighetsbekantskap förefaller även i mycket vara
lik Sandemoses, men han har ett mindre
hek
643
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
