Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Böcker mellan krigen - Anmälda böcker - Durrell, Lawrence, The Black Book
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
eller en självbiografi, utan helt enkelt en bok
som skulle rymma alla de erfarenheter,
intryck och idéer som trängs i hans
medvetande, en ”svart bok” med den tibetanska
dödsboken som avlägsen förebild. Det är en
skildring i nuet, genom vilken minnena drar
förbi likt minnen i dödsögonblicket. Man
förflyttas omärkligt mellan Londons utkanter,
Greklands kuster och barndomens Birma; den
förhärskande stämningen är sotig
världsskymning eller kallhetsig häxsabbat under
apokalyptiskt blodig himmel. Vintern är ”Den
svarta bokens” symboliska årstid, med ett
kort mellanspel av snuvig vår och tung,
förlamande sommar (en sommar ”fjättrad likt
en blind man i skogarna”). Även snön utgör
ett symboliskt inslag: den betyder isolering,
dödlig dvala; det råder en ”skräck för snön”
och en besynnerlig kärleksscen utspelas i ett
snölandskap, med omfamning bland klirrande
isskärvor, i en krets av boskap som synes
företräda blodets urgamla animala värme.
”Detta är doldrum, det isiga tomrummet
mellan årstiderna, mellan det nya jaget och
d^t gamla, mellan döden och den kommande
födelsen”, lyder grundtemat med nästan
Eliotsk formulering. Från den nakna vintern
under Levantens dånande vind, uppfylld av
ökengravars stoft och sönderfallande
kulturers yrande damm, förs man till det dystra
Regina Hotel i London, ett övervintringens
hus med döende krukväxter och skumma
korridorer, där människor sitter begravda
under tidningar som under isflak eller
liklakan. De malätna, frusna, groteska
existenser som uppfyller boken befinner sig överallt
i tillvarons ofruktbara utkant; de bedriver
”ett ändlöst schackspel med sitt psyke”,
drömmer maktlöst om något slags flykt eller söker
the real warmth of the guts i glädjelös
sexualitet. Skildringen når sin paradoxala
tillspetsning i miss Smiths gestalt, negressen
från Sansibar, som arbetar på en bok om
Chaucer och förser hans medeltida
oanständigheter med närsynta kommentarer. Hon är
som stigen ur en försvunnen värld, en
röd-läppad idol från stranden av någon gyttjig
tropikflod; men hon är själv omedveten om
den fruktbarhet hon gömmer, hon har dragits
in i den engelska döden.
Durrell talar om den personliga identiteten
som en myt; han klyver sig själv i ett Jag
och ett Det, vilka alternerande för ordet i
boken. Jaget är närmast honom själv som
författare och iakttagare, medan Detet har
blivit till en engelsman som demonstrerar och
analyserar den fortskridande levande döden
i egen person. Han skriver under namnet
Death Gregory en hemlig dagbok med grönt
bläck, ett den narcisstiska självbespeglingens
och demaskeringens dokument. Han är en
förfelad kulturprodukt, övermedveten och full
av fruktan, isolerad och hämmad intill
livsoduglighet. Han försöker utfylla sin
ensamhet med den tillfälliga bekantskapen Gracie,
en förstadens sanna dotter, tuberkulos,
arbetslös, innehållslös, lidelselös, en kvinna som
inkarnerar bristen på allting men ändå är ett
slags levande varelse. Tillsammans med
henne kan han komma bort från sin
själv-bespegling, släppa sin medvetenhet: hennes
stupiditet befriar honom från alla hans krav
på sig själv, det är som om han vore ensam
och ändå är han tillsammans med en annan
människa. De möts i misärens gemenskap;
oförmågan etablerar förhållande med bristen.
Men Gracie dör och Gregory glider allt längre
in i ”det isiga tomrummet”.
”Likt blinda hundvalpar försöker vi treva oss
tillbaka till skötet”, heter det. Durrells
totem-djur är den alltuppslukande valen; hela
universum är för honom besatt av sin strävan tillbaka
till modern, till den ursprungliga
omedvetenheten. Han väljer fisken som symbol för sina
fantasier om en ny livsform, en existens i
urmodern havet, i magisk allgemenskap, och
698
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
