Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fritiof Nilsson Piraten: Tre tallrikar. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITIOF NILSSON PIRATEN
hans vishet tillhör hans vänner och blott hans
dårskap honom själv.
Prosten besöker också de sjuka och har då
med sig brödet och vinet. Han medför även
olja, men inte för smörjelse i ordets mening
utan olivolja utrörd med rå äggula och helt
litet vinäger. Det är med andra ord den goda
majonnäsen, som är det mest närande för
kroppen och det mest helande som prosten vet
för allsköns krämpor.
Prosten och majonnäsen, det är ett kapitel
för sig. Varje dag börjar han sin frukost med
två ägg i färsk majonnäs. Fröken Viktoria
kokar äggen (som skola vara just så
hårdkokta, att gulans yttre är mattgrönt och vitans
inre lätt opaliserande), men majonnäsen rör
prosten själv, och ingen kvinna kan göra det,
försäkrar han, eftersom kvinnan saknar den
nödiga beständigheten.
— Fröken Viktoria, säger han, kan röka
och rosta, salta, sjuda och steka och hennes
omelett är en dröm. Men röra majonnäs kan
hon inte! Det kräver inte bara handlag och
tålamod utan också kärlek till uppgiften, och
redan hennes grämda uppsyn skulle komma
oljan att skära sig.
Man skall se prosten ute i syrenbersån tidigt
en sommarmorgon före frukosten. Han sitter
i skjortärmarna och håller en låg lerkruka
stadigt mellan knäna. På stenbordet stå hans
runda manschetter, en svartgrön flaska med
den avpassade kvantiteten eller två hekto
olivolja för två äggulor, en kristallampull med
vinäger, ett blått saltkar och en liten
pepparkvarn. Han blandar sin oljeblandning med så
värdigt allvar som utförde han en sakramental
akt. Långsamt låter han oljan droppa i krukan,
medan han rör om med skeden av svartnat
olivträ, som han för runt krukans botten med
mjuka, smekande rörelser. I den stunden skall
man vakta sig för att störa honom med fåfängt
snack, ty han räknar oljedropparna och för
var åttonde tillsätter han varsamt en droppe
vinäger och emellanåt kryddar han med en
liten pris salt eller en doft peppar. Hans
vanligen jovialiska ansikte får ibland ett bekymrat
och nästan strängt uttryck. Men när han
slutligen avsmakar den färdiga majonnäsen och
finner den god, så lyser han upp och ögonen
stråla av en stilla glädje och kinderna skina
i kapp med den feta, blanka såsen.
En onsdag, när jag kommer på besök, är
prostgården så egendomligt stilla. Tystnaden
har lagt sig som ett dok över gården, och
man lämpar ofrivilligt stegen, som när man
träder in i ett sorgehus. Fördrängen, som
väger hundra kilo nybadad, smyger omkring
i strumplästen tyst som en nunna och smörjer
gångjärnen för att de inte skola gnissla, och
i porten har han strött tjockt med halm för
att inga hjul ska bullra mot stenläggningen.
Fröken Viktoria har rödkantade ögon och hon
dämpar min röst med sitt stränga pekfinger,
när jag frågar vad som står på.
— Ack, det är prosten! jämrar hon viskande.
Och hur ska det sluta? Han hade en
jordfästning på förmiddan i dag, och när han kom
ifrån kyrkan var han sig inte lik, och han
lyfte benen högt som en tupp och tog framför
sig i luften som en blind. Det är säkert ett
slaganfall fast ett lindrigt, det förstår jag, och
prosten fick gå och lägga sig med detsamma.
Han har blivit som ett barn och gör ptecis
som man säger, och då inser man ju det är
allvarligt.
Jag får veta att doktorn väntas, men han har
ju lång väg och under tiden har barnmorskan
varit där med snäppa och horn och slagit åder
på prosten. Och fröken Viktoria har fått se
blodet, som gudilov inte var svartaktigt utan
ljusf och lätt, vilket är ett gott tecken. Men
barnmorskan har lämnat stränga föreskrifter
och på två timmar har prosten inte fått förtära
annat än en kopp avkok på havregryn.
— Märk väl, inte havresoppa! suckar fröken
Viktoria. Utan bara spad av grynen. Hur ska
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
