Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Abenius: Sex visa, mer och mindre - Anmälda böcker - Woolf, Virginia, Three Guineas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGIT ABENIUS
SEX VISA,
MER OCH MINDRE
Virginia Woolfs namn förbinder man med
tjusande, modernistiska romaner, som bara
har alltför lätt att förflyktigas till minnen
av eldiga och stimulerande essenser. Men i
essayerna är bristen på jordisk tyngd och
gestaltskapande förmåga inte på samma sätt
till hinders. Essayen ger mer spelrum åt själva
personligheten än romanen, och i Virginia
Woolfs essayer möter man en fri, alldeles
orädd ande, en kvick och subtil intelligens
med en underström av dynamisk känsla. Mitt
bland kaskader och glittrande strömmar av
bilder följer denna essayisl alltid i pilrak linje
ett mål. Virginia Woolf, som själv är en
suverän och oberoende skribent, har alltid haft
intresse och sympati för sina medsystrar, och
som litteraturkritiker är hon utomordentligt
VIRGINIA WOOLF: Three Guineas. The Hogarth
Press. London 1938. 7 s. 6 d.
STIG AHLGREN: Orfeus i folkhemmet. Bonniers.
4:50.
SIGFRID SIWERTZ: Det stora bullret. Bonniers.
3:50.
GUSTAF LUNDGREN: Hur skall det gå med
människan? Natur och Kultur. 6:—.
FRANS G. BENGTSSON: Sällskap för en eremit.
Bonniers. 8: 50.
GÖSTA ATTORPS: De tre musketörerna. Norstedts.
5: 75.
lyhörd för allt som kan hämma och binda den
kvinnliga prestationen. Hon upptäcker lätt
varje ingrediens av personlig irritation i stilen,
av kramp och försagdhet eller anspänning.
I studien ”A Room of One’s Own” har hon
fördjupat sig i dessa ämnen och med fantasi
och kunskap undersökt de historiska
betingelserna i England för kvinnligt litterärt och
intellektuellt skapande. ”Three Guineas” heter
Virginia Woolfs sista skrift, det är en essay
i bokformat, som riktar en appell till vår tids
kvinnor av bildad klass, ”daughters of educated
men”. Den publicerades i ett förkrossande och
förlamande tidsmoment. Men sällan har
Virginia Woolf skrivit med en sådan verv och
flykt. Det analytiska och polemiska
instrumentet är slipat till rakknivsskärpa. Det dödar
skoningslöst och effektivt, men processen
utförs med en luftig och bländande vivacité och
charm.
Det hände sig i korthet så, att mrs Woolf
fick motta tre brev från tre olika skattmästare,
sådana med full och tacksam ansvarsfrihet,
vilka samtliga anhöll om penningbidrag, den
första till bildandet av ett samfund för
bevarande av kultur och intellektuell frihet,
den andra till byggandet av ett kvinnligt
college, den tredje till en institution för
anskaf
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
