Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Kehler: Brev från Danmark - Anmälda böcker - Fischer, Leck, Hvordan i Morgen - Scherfig, Hans, Den jorsvundne Fuldmægtig - Værløse, Jørgen, Jonna - Lauesen, Marcus, Han og hans Næste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING KEHLER
uønskede” är jämförd med
”Soldaterbrøn-den” mera fabricerad, konfektionsvara, mindre
melodiös, men författarens äkta begåvning
bevisas på många sätt även i denna bok.
Leck Fischer kom också med en ny bok
förra året, ”Hvordan i Morgen”. Den
intresserar mest genom sin duktiga demonstration
av en viss mosaikteknik (”neben einander”).
Tekniken är särskilt känd genom Aldous
Hux-leys sätt att använda den i ”Kontrapunkt”.
Leck Fischer är kanske lika mycket diktare
som Aldous Huxley — men det vill icke säga
så mycket. Emellertid saknar han helt och
hållet Aldous Huxleys moraliska indignation,
skarpa förstånd och encyklopediska kunskaper.
Aldous Huxleys romaner äro avläggare av
Voltaires. Leck Fischer är elev till Henrik
Pontoppidan och Hans Fallada, småningom
mera till den senare än till den förre. Hans
specialitet är de enkla människorna, men han
känner icke för deras öde på samma sätt
som Herman Bang (”Stille Eksistenser”, ”Ved
Vejen”, ”Ludvigsbakke”), och i synnerhet kan
han inte få oss andra att känna på det viset.
Leck Fischer söker sin styrka i att icke vara
sentimental eller rörande. Men han gör det
så medvetet att han verkar falskt sammanbiten.
Att läsa hans böcker är som att kyssa ett
kranium. Tänder men inga läppar. Emellertid
är karlen flitig och energisk och bara av det
skälet värd omdömet ”en kraft av första rang”.
Och det är ju inte uteslutet att han en vacker
dag råkar investera litet mera hjärta, känsla,
gripenhet, satir, leende eller skratt i ett
litterärt företag. I så fall kommer han att prestera
något gott, ty skicklighet saknar han inte.
Skicklighet — det är däremot vad Kelvin
Lindemann saknar, om han än tyvärr icke
känner saknad därefter. Hans debutroman
”En Haandfuld Babies” slog igenom på grund
av stoffet. Kelvin Lindemann känner de
moderna ungdomarna av båda könen, ty han
är en av dem, ehuru han också är mera: han
är även litterärt äregirig. För att tillfredsställa
denna äregirighet kommer det dock att bli
nödvändigt för honom att vända ryggen just
till dessa ungdomar som han känner så väl och
som också är ämnet i hans tredje, icke lika
lyckade roman, som har titeln ”Alt levende
lyser”. Men får han i så fall ett stoff som
intresserar lika mycket som det i den första
romanen?
Hans Scherfig är målare och tecknare. Han
utgav år 1937 en liten bok, ”Den døde Mand”,
som med rätta gjorde hans namn känt som
författare, ty den innehöll strålande partier,
i synnerhet en satirisk skildring av Paris. Hans
Scherfigs nya bok, ”Den forsvundne
Fuld-mægtig”, handlar om detsamma som
Courte-lines berömda bok om kontorslavarna (”Les
Messieurs Rond de Cuir”), men onekligeri på
ett annat och mindre runt sätt. Scherfig är
icke fri från bitterhet, det finns en fanatisk
glimt i hans ögon. Det skulle icke förvåna
om han uppfattade den försvunne fullmäktigen
som ett offer för kapitalismens
tvångsrege-mente, som hindrar människorna från att leva
fria som fåglar. I Sovjetryssland finns det som
bekant inga byråkrater, inga slavar, och var
och en kan bära den hatt han vill, och hur
han vill!
Sedan kommer jag till JøRGEN Værløses
debutroman ”Jonna”, som har blivit kallad en
av fjolårets bästa böcker. Jørgen Værløse är
en femtioårs skogsarbetare, som har fått utstå
mycken arbetslöshet men just därför fått tid
att läsa. I synnerhet har han läst de stora
franska och ryska naturalisterna och
realisterna från adertonhundratalet, Zola, Tolstoj
och så vidare. Hans roman är en vederhäftig
skildring från den danska landsbygden, full
med figurer som ännu ha den våta myllan
hängande vid träskorna.
Marcus Lauesen kom 1938 med en liten
roman, ”Han og hans Næste”, i vilken han
på en gång rör vid ett religiöst eller rättare
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
