Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Beckman, Birger, Häradshövdingen blir diktator, anmäld av Åke Thulstrup - Lawrence, D. H., Den befjädrade ormen, anmäld av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
den stora grannen i söder ska utveckla sig.
Men på den punkten iakttar Beckman en
beklaglig tystnad.
Beckman är som sagt inte ute i avsikt att
förarga någon. Han låter inte någon viss
existerande svensk partibildning ta ansvaret
för den tänkta diktaturen. Det parti som
för Lewén till makten benämner författaren
”det socialliberala”, och dettas program
uppges bestå i ”att tillvarata det värdefulla inom
samtliga partiers program”. Partiet säger sig
vilja rädda den gamla svenska demokratien,
samtidigt som det avskaffar den. Allt detta är
mycket fyndigt och övertygande, men man
måste beklaga, att författaren inte har gett
större konkretion åt det diktatursystem, som
den ”socialliberale” häradshövdingen sätter
i scen.
På en punkt får vi emellertid mycket klara
upplysningar: häradshövding Lewéns diktatur
får med tiden en strängt kristlig karaktär.
Egentligen beror detta på en improvisation
från häradshövdingens sida. Diktatorn kommer
en gång på idén att avsluta ett tal i radio med
en gammal psalm. En strid vid Slussen i
Stockholm — naturligtvis är det arbetarna, som gör
”uppror” — får en oväntad utgång just genom
häradshövdingens radioappell, och denna
händelse, ”undret vid Slussen”, blir senare en
symbol för det nationella nydaningsarbetet. En
religiös väckelse uppkommer ute i bygderna
i samband med nydaningsarbetet i Stockholm,
och på flera ställen förekommer
”ateistpogro-mer”. En del militanta nyväckta sätter i gång
verkliga härnadståg mot kommunister och
gudsförnekare och bränner dem inne i deras
hus, där de kommer åt. Liknande ting har man
bevittnat i högt civiliserade stater.
Så som Beckman har lagt personteckningen
i sin bok, har den kommit helt i skymundan
för det politiska händelseförloppet, som han
i gengäld skildrar med så mycket större brio.
Den svenske Mussolini röjer i viss mån sin
personlighet genom sina handlingar, men för
hans äktenskapliga förhållanden kan
författaren trots ihärdiga bemödanden inte uppväcka
något intresse hos läsaren. Hans hustru Maria
förblir en blek skugga, trots att hon
återkommer hela boken igenom och trots att
häradshövdingen med henne firar både ”orgier” och
”utsvävningar”. Man undrar inom parentes
sagt, hur sådant går till. ÄKE Thulstrup
Den nya mystiken
D. H. LAWRENCE: Den befjädrade ormen.
Översättning av Artur Lundkvist.
Tiden. 6: 50.
Den som är ett barn av västerländsk, mer
eller mindre rationalistisk anda, den som med
andra ord har en barlast av europeiskt
kulturarv att släpa på genom livet, för honom eller
henne skall D. H. Lawrence alltid bli ett ämne
för invändningar. Och vem är den, som utan
vidare kan kasta av sig tanketraditioner, som
gått honom i blodet, och bli barn på nytt?
Den som skriver detta kan ingalunda
berömma sig av att tillhöra det ganska
vitt-utbredda samfund, för vars medlemmar varje
rad av David Herbert Lawrence är sakrosankt.
Han tillhör snarare dessa endast i vissa
avseenden, men då mycket starkt fängslade åskådare,
som i Lawrence se en stor och benådad
konstnär men en ur många synpunkter högeligen
dubiös tänkare. Han tror sig se och känna det
gripande och ärliga i denne mans outtröttliga
72
strävan efter att hos massan återuppliva
kontakten med livskällor, som de genom den
moderna kulturutvecklingen avlägsnats från och
ur vilka hälsa och bot — under vissa
förutsättningar — stå att vinna. Men han kan för
död och pina inte sälla sig till dem, som i ett
huj anamma det lawrenceska programmet
okritiskt, i hela dess vidd och i alla dess
konsekvenser. Därtill är det på ett sätt för
esoteriskt. Därtill förefaller honom denne diktares
värld vara alltför blottad på Ratio, den
andliga funktion, som i honom hade en av vår
tids argaste vedersakare.
Det var naturligt för en man av D. H.
Law-rences andliga konstitution och fullkomligt
okonventionella typ att han kom att uppsöka
primitiva och exotiska miljöer. På hösten 1922
kom Lawrence för första gången till Mexiko.
Han återvände visserligen kort därefter till
Europa men skulle förnya kontakten med
mexikanskt liv 1924, denna gång under en tid av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
