Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Lawrence, D. H., Den befjädrade ormen, anmäld av Johannes Edfelt - Buck, Pearl, Du stolta hjärta, anmäld av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
man outtröttligt förkunnar genom alla sina
verk och i hela sin livsgärning. Det är hela
hans hedniskt-kollektivistiska mystik, som
utgör kontentan av Don Ramons bisarra
förkunnelse. En panteism, men avklädd all
systematik och självfallet all rationalism. En
livskänsla, byggd på sexuell kontakt, kontakten
med det överindividuella, med kosmos. En
instinktens, en det nakna och hemlighetsfulla
livsflödets apoteos.
Här är ej platsen att mer ingående beröra
denna förkunnelse, som ju är välkänd för var
och en som gjort bekantskap med Lawrences
produktion. Det kan nu inte hjälpas att man,
då man granskar den spekulativa
överbyggnaden över den livsström, som denne diktare
vet att så suveränt återge i all dess intensiva
rörlighet och vitalitet, ofta slås av dess
absurditeter. Hans kritik av det mekaniserade och
sterila i västerländskt kulturliv må vara aldrig
så berättigad — det är likväl svårt att följa
honom ända till slutet av vägen, då han
försöker ge ett positivt bidrag till lösningen av
den moderna kulturmänniskans dilemma, som
— i klageska termer — kan uttryckas som
splittringen mellan ”själ” och ”ande”. Klages’
namn är här inte nämnt av en slump. Det slår
granskaren av detta lawrenceska verk, i hur
hög grad Don Ramons-Lawrences åskådning
har förbindelse inte bara med denne tyske
filosof utan också med Alfred Rosenbergs
speciella ”Weltanschauung”. Rasteorien
förkunnas med frejdighet av Don Ramon — och
det i en form, som inte nämnvärt avviker från
den nazistiska ras- och blodsmyten. Lawrences
uppfattning av begreppen själ och ande äro,
som redan påpekats, helt i Ludwig Klages’
linje. Men i ett avseende skiljer sig Lawrences
förkunnelse avgjort från den
nationalsocialistiska ideologien: Don Ramon-Lawrence är
fullkomligt antisocial och antipolitisk. Han tänker
överhuvudtaget inte i sådana kategorier. För
honom äro de adiafora. Hans pessimism och
skepsis visavi en social och politisk
utveck-lingstanke är bottenlös. Och hans
aristokratism, hans från Nietzsche överförda
föreställning om det utvalda, starka fåtalet, är
oom-kullrunkelig.
Som konstnär visar Lawrence också i denna
bok, vilken mäktig kraft han är. Vilken lyriker,
Vilken kolorist har inte skapat detta verk, som
brinner och lever med intensiv glöd och prakt!
De hymner, som äro inlagda i denna
underliga och stimulerande bok, äro skrivna av en
benådad poet. Men hans mytologiska
funderingar, hans rasteorier, hela arten av hans
äventyrliga ”religion” — ja, allt detta bör man
ta med en nypa salt. För svaga hjärnor kan
han vara ett gift och en smitta.
Johannes Edfelt
För konstens skull
PEARL BUCK: Du stolta hjärta. Översättning
av Herbert Grevenius. Bonniers.
7: 50.
Ett flertal romaner ha skrivits över det tema
som plägar betecknas Kvinnans kärlek och
mannens arbete. Pearl Bucks senaste roman
handlar till omväxling om Kvinnans arbete
och mannens kärlek, det är det mest originella
hos den.
Susan Gaylord är en vacker, stillsam och
ärlig amerikansk flicka med en särskild
känslighet i sina kraftiga fingrar. Hon kommer
snart underfund med att hon vill och bör bli
skulptris. Tyvärr sker detta just som hon gift
sig med en hygglig och fantasilös kontorist,
sotn inte har några förutsättningar att följa
med på den konstnärliga galoppen. Susan
älskar sin man och har en sund kvinnas behov
efter att sköta hushåll och föda barn men
känner ändå ingen verklig tillfredsställelse.
Konsten kallar oförtrutet på henne. Så
upptäcks hon av ett vresigt geni som hetsar henne
att strunta i hushållet och infria sina sällsynta
löften. Hon gör det, men blir inte heller nu
tillfredsställd utan känner dåligt samvete mot
mannen och barnen. Konflikten löses av att
mannen dör. Susan reser till Paris och kommer
i lära hos något slags Rodin. Där träffar hon
en lysande amerikansk skulptör av
modernistiskt snitt. Denne lär henne vad verklig fysisk
kärlek vill säga och de gifta sig. De flytta in
i ett millionärspalats i New York och Susan
avstår ånyo från sin konst, denna gång
uteslutande för kärlekens och inte för
barnafödandets skull. Men efter en tid gör
skapardriften sig påmind öch hon hugger på nytt
in på marmorn. Hon blir en stor skulptris
och ställer till och med sin man i skuggan.
Konflikten mellan arbete och kärlek
aktuali
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
