Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. Viktor Johansson: En biblioteksman bland sina egna böcker. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. VIKTOR JOHANSSON
I Uppsala Universitetsbibliotek finns ett
exemplar av första upplagan av Euclides’
”Elementa”, tryckt i Venedig 1482. Boken
har tillhört Nikolaus Kopernikus och
innehåller anteckningar av hans hand. Ett sådant
”associationsexemplar”, det vill säga en bok,
som tillhört någon känd person, har väl inte
många likar. Vad som finns hos mig i den
vägen är naturligtvis, sett mot en sådan
bakgrund, rena obetydligheter, men en hel del, i
första hand för mig intressanta böcker med
ägarbeteckning saknas inte. Jag tycker
sålunda det är mycket roligt att sitta och läsa
i det exemplar av Dalins ”Svea rikes historia”,
som C. G. Leopold studerat och skrivit sitt
namn i. Boken är därtill en gåva av en kär
vän, som ädelmodigt skänkte mig den, då han
fick höra, att det var i konkurrens med mitt
ombud han förvärvat den på en
stockholms-auktion. Alla sådana böcker med
dedikationer eller andra spår av tidigare ägare bidraga
till att ge liv åt en boksamling. De sända den
nuvarande ägaren hälsningar från gångna
tider.
När jag nu skall försöka föra läsaren
omkring bland mina böcker, måste jag lägga
band på mig för att inte räkna upp alltför
många namn och titlar. Det blir nog mycket
sådant i alla fall. Den samlare och bokälskare
— och det är egentligen för dem jag skriver
— som är helt fri från skrytsamhet, kaste
första stenen.
Jag skall till en början ge några exempel
på samlingens karaktär av studie- och
forskningsbibliotek. Mitt första tryckta
vetenskapliga bidrag handlade om den förromantiska
balladen. På mina hyllor stå också några av
de grundläggande verken för studiet av denna
period, bland annat originalupplagan av
Macphersons ”Fingal, an ancient epic poem”
(1762), den första svenska översättningen av
”Ossians” sånger (1794—1800) och första
upplagorna av Percys och Herders bekanta
balladsamlingar (1765 och 1778).
Naturligtvis har jag också motsvarande, betydligt
senare svenska verk: Geijer—Afzelius’ och
Arwidssons folkvisesamlingar,
femtonhundra-och sextonhundratalens visböcker, det stora
verket ”Finlands svenska folkdiktning”. Min
doktorsavhandling utgjordes av
bibliografiska samt text- och litteraturhistoriska
studier till några Diderotskrifter, och jag äger
därför bland annat den första samlade
Diderotupplagan (15 band, 1798). Dessutom
har jag de fem upplagor, som vila på
självständiga manuskript, av hans mästerverk,
”Le neveu de Rameau”, från editio princeps,
som är Goethes tyska översättning av 1805,
till G. Monvals utgåva 1891 av det då
nyfunna egenhändiga manuskriptet. För något
år sedan kompletterades sviten med den
sällsynta svenska översättningen av 1825. Här
måste jag berätta en liten historia. Jag hade
besök av en vän och antikvariatbokhandlare,
som, när han såg min Neveu de
Rameausam-ling, sade:
— Här fattas den svenska översättningen.
—• Jag vet det, svarade jag, men den är
mycket sällsynt.
— Ja, jag har bara sett den en gång, sade
han.
Inte långt därefter skrev han till mig, att
han kommit över ett exemplar. Jag anmälde
mig genast som köpare, men det svarade han
inte på — han skickade mig i stället boken
som julklapp. Glädjen över gåvan blev så
mycket större, när jag av exlibriset såg, att
boken tillhört en nyss avliden vördad frände.
Vad som egentligen skulle blivit min
doktorsavhandling, men som inte blev färdig förrän
sjutton år efter det första utkastet därtill, var
en monografi över tidningen Extra Posten
(1792—95). Jag har två exemplar av
tidningen och dessutom tjugusex andra svenska
sjuttonhundratalstidningar, de flesta från den
gustavianska tiden. Om mitt sysslande med
758
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
