Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helge Åkerhielm: Livstidsfången. Ett motiv i Erik Lindorms lyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVSTIDSFÅNGEN
tills undan skjuts regeln
för din promenad.
De måste ju skötas,
din hy och ditt hår,
tills en gång vi mötas
i frihetens år.
O, dagar, som slösas
fast ej vi har råd.
Låt länkarna lösas
av nåd, av nåd!
En gång ska vi skåda
en vårhimmel fritt.
Men då på oss båda
är håret vitt.
Den diktare, som först på allvar införde
vardagen i svensk lyrik och som ägnat den
så manligt ömma skildringar är samtidigt en
av vardagens bittraste och oförsonligaste
fiender. Vår lyriks kanske hänsynslösaste realist
är samtidigt en av dess mest utpräglade
romantiker. Det är en av de paradoxer man
inte så sällan möter i litteraturens historia.
Den sist citerade dikten visar att diktaren
Lindorm ännu inte försonats med
vardags-tillvaron. Ännu kan han spjärna mot de
murar, som stänger honom inne och längta
ut mot fjärran oupptäckta vidder. Därför
lever han ännu i dag som konstnär.
775
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
