Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN HAYWARD
Huxley där skisserat har närmare utvecklats
i Gerald Heards nya bok ”Pain, Sex and
Time” samt för den lättjefulle läsaren
populariserats av Huxley sj älv i hans senaste roman,
”After Many A Summer”. (Inom parentes sagt
är det Gerald Heard själv som stått modell för
mr Propter, romanens filosof, som utvecklar
läran om ”icke-beroendet”.) Denna lära går
ungefär ut på följande. Så länge människan
är fången i sitt jag, är hon dömd att föra en
personlig tillvaro i en värld av personligheter,
det vill säga i den värld vi känna, en värld av
begär, fruktan och hat, av krig och kapitalism,
diktatur och slaveri. För att befria sig ur detta
fängelse måste människan lära sig att höja sig
över sin personliga tillvaro, att lösgöra sig
från det timliga planet och upptäcka evigheten
i det tillstånd av tidlös ro i vilket människan
kan försätta sig genom att lägga av sin
personlighet. Jag kan icke här utlägga hur detta
mystiska tillstånd kan uppnås av den enkle
individen — det har mycket gemensamt med
yoga — men slutsatserna äro intressanta, i
synnerhet när de förbindas med sådana problem
som krig och fred. Huxleys nya ”religion”,
om den nu kan kallas ny — för min del vill
jag hellre rubricera den som gammalt vin
i nya läglar — har icke stora utsikter att vinna
framgång i våra dagar, ty en del av dess
tros-lära fordrar av den trogne att han skall
omfatta den absoluta pacifismen. Men den har
sina anhängare bland intelligentsian både i
England och Amerika, och om Auden och
Isherwood skulle sälla sig till proselyterna,
vilket jag för min del snarast är böjd att
betvivla, kan dess inflytande bli ännu
vidsträcktare. Det är endast rättvist att tillägga
att ehuru Huxleys nya roman innehåller en
hel del moraliserande och predikande till
förmån för hans nya tro, är den likväl läsvärdare
än ”Eyeless in Gaza” och roar dessutom till
en viss grad såsom ett slags parodi på hans
tidigare romaner ”Chrome Yellow” och ”Antic
Hay”. Men endast till en viss grad, ty efter
någon tid börjar man tröttna på de välkända
utslagen av sexuell nyfikenhet och patologisk
uppeggelse samt den pinsamma konflikten
mellan en mogen, högst kultiverad andes tankar
och vad man endast kan kalla en icke
övervunnen pubertetsålders anfäktelser.
Två andra böcker som erbjuda läkemedel
åt vår tids sjuka kultur förtjäna omnämnas.
Den ena har flutit ur H. G. Wells’ penna,
denne okuvlige gamle medicus, och heter
”The Fate of Homo Sapiens”; den andra är
T. S. Eliots ”The Idea of a Christian Society”,
som liksom för att demonstrera författarens
mångsidighet publicerades samtidigt med ”Old
Possum’s Book of Practical Cats”, Eliots länge
väntade samling barnkammarrim. Båda äro
värdefulla essayer i diagnos och prognos, och
de vinna på att läsas tillsammans. Den extrema
olikheten i författarnas respektive
ståndpunkter — Eliot den ortodoxe, för att icke säga
bigotte kristne, Wells den kätterske
vetenskapsmannen, som alltid tenderat att behandla de
andliga värdena med en viss kritik — är
synnerligen stimulerande.
Höstsäsongen har alltså, som jag sade i
början av detta brev, varit förvånansvärt
lyckad, varmed jag menade att affärerna gått
bra för förläggarna, trots tidens svårigheter.
Men det har också varit en god säsong i strikt
litterär bemärkelse. Bortsett från de böcker
jag redan nämnt finns det flera andra som jag
skulle vilja rekommendera. Dessförinnan måste
jag emellertid säga några ord om vad man
för en gångs skull kan kalla en ”händelse på
bokmarknaden”. nämligen en ny, reviderad
upplaga av den berömda ”Oxford Book of English
Verse”. Engelsmännen anses inte läsa mycket
poesi, ehuru vi ha rykte om oss att älska poesi;
men jag tror inte det finns många bildade
familjer som sakna ett exemplar av denna
antologi. Sedan den först publicerades för nära
fyrtio år sedan har den utkommit i tjuguen
778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
