Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Farrell, James T., Studs Lonigan och hans gäng; DeJong, David Cornel, Den gamla hamnen, anmälda av Artur Lundkvist - Buck, Pearl, Patrioten, anmäld av Thure Nyman - Caldwell, Taylor, Dödens dynasti, anmäld av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
insmickrande och hänsynslös; han blir
ingenjör och omkommer under dunkla
omständigheter. En präktig gestalt är den kraftfulla och
kloka farmodern, som öppnar krogrörelse på
gamla dagar och spelar på sitt dragspel, med
eller utan den anständiga hättan på sitt hår.
Och en lustig grupp är de fyra i det längsta
ogifta fastrarna med sin modej ournalsutstyrsel
och sin insnörande stolthet.
Artur Lundkvist
Kinesiskt och japanskt
PEARL BUCK: Patrioten. Översättning av
Gösta Olzon. Bonniers. 7: 50.
I ”Patrioten” har nobelpristagarinnan sökt
uppvisa motsättningarna mellan kinesiskt och
japanskt. Det kan så gott först som sist sägas,
att denna uppvisning inte ger något väsentligt
nytt. Kontentan är ungefär den, att Kina är
de otaliga millionernas och de oerhörda
motsatsernas land, medan Japan är hemvistet för
en patriotism över allt förstånd, och det är
i stort sett vad vi visste förut. Det enda nya
jag har kunnat upptäcka är, att japanerna
inleda varje anförande med ett ”hah”. Det
verkar onekligen en smula löjligt i
västerländska öron och motsvaras inte av någon
liknande löjlighet hos kineserna. Därav får
man naturligtvis inte utan vidare dra den
slutsatsen, att författarinnan obetingat skulle ta
kinesernas parti, även om det klart framlyser,
att hon betraktar det pågående kriget som ett
rövartåg från japansk sida. Hon är alldeles
för klok och skicklig för att måla i bara svart
och vitt, och den japanska huvudpersonen,
Tama, är en nobel representant för sin ras,
besjälad av en patriotism, som vi
västerlänningar med vår besynnerliga respekt för
kärleken ha en smula svårt att förstå. När kriget
hotar att bryta ut, lovar Tama att följa sin
fars önskan och gifta sig med den gamle
äck-lige general Seki för att skänka fosterlandet
söner, men då det visar sig att det bara är
fråga om en så kallad aktion, gifter hon sig
med sin älskade Wu I-Wan och skänker Kina
söner i stället.
Wu I-Wan är son till en kinesisk bankir
i Shanghai men kommer under skoltiden i
beröring med kommunismen och blandar sig
i ett revoltförsök. Han räddas tack vare faderns
inflytande och skickas över till Japan, där han
tillbringar ett tiotal år som underordnad i en
antikvitetsfirma med kinesiskt krigsbyte som
specialitet. Efter hans giftermål med Tama
försvinna de sista resterna av hans ungdoms
revolutionära patos, och han går helt upp i sin
familj och sitt arbete, men när han till slut
får klart för sig, vad den japanska aktionen
i Kina egentligen innebär, återvänder han till
hemlandet och tjänstgör som förbindelselänk
mellan Chiang Kai-shek och kommunisterna
i nordväst. Han har blivit patriot men
framstår samtidigt som en representant för
humanitet och rättvisa, en figur som tyvärr torde ha
små utsikter att göra sig gällande i den blodiga
uppgörelsen.
Handlingen utspelas mot bakgrunden av de
bägge senaste decenniernas händelser i Kina
och kryddas med detaljer av seder, bruk och
förhållanden i de bägge länderna. Man får
bland annat också uppleva en jord- eller
rättare sjöbävning i Japan, men det tycks ha
varit en av de mindre. Författarinnan har
överhuvudtaget dragit sig för de starka
färgerna, och det enda som luktar blod i boken
är när Tama skär sig i handloven för att
övertyga sin far om, att hon verkligen tänker gifta
sig med I-Wan. Dagsnyheterna ge i all sin
knapphet en betydligt intensivare bild av
Fjärran Östern i dag. Men romanen är habilt gjord
och ger god förströelse. Thure Nyman
Det kalla hjärtat
TAYLOR CALDWELL: Dödens dynasti.
Översättning av Henric Ståhl. Medéns.
11:50.
Det talas ofta om ordens och tankens makt
över människosjälarna, och förvisso ligger det
en djup sanning i detta, men stundom grips
man av den förtvivlade känslan, att det bara
är de ord och tankar som verka i ondo, som
förmå någonting. Eller hur många
generationer, hur många sekler skall det behövas, för
att en god tanke skall hinna genomsyra en så
stor del av mänskligheten att den kan
förverkligas? Hugo Grotius framlade på Gustav II
Adolfs tid ett förslag till Europas förenta
stater, och var stå vi i dag, efter trehundra
810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
