Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Foster, Michael, Amerikansk dröm; White, W. L., Det sägs i stan..., anmälda av Thorsten Jonsson - Sjolochov, Michail, Stilla flyter Don. Del IV, anmäld av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
det här gäller har blivit stora bokframgångar
i Amerika, och ingen av dem är märklig.
Den ena heter ”Amerikansk dröm”, och
författaren, Michael Foster, vill skildra
hurusom immigranternas dröm om att på denna
nya mark skapa ett idealsamhälle, fritt från
sociala orättvisor, ”går under i den lönande
patriotismens korruption och dividendernas
smuts”. I viss mån ansluter sig boken till den
för tillfället populära historiska genren; tre
generationer Thrall får avspegla
händelseförloppet under åren 1848—1936. Den är
emellertid uppbyggd av brokiga, sinsemellan
fristående bitar och avviker på så sätt från den
vanliga modellen. De olika småstyckena har
ofta en starkt pastischartad karaktär, och
berättartonen skiftar från det ena kapitlet till
det andra; ibland — och oftast — kan man
tro sig läsa Thornton Wilder, ibland Dickens,
ibland Mark Twain, ibland Sinclair Lewis,
ibland Faulkner och ibland sin ungdoms
sjöromaner (”kapten Mcllrainey stod ovanför
dem” — myteristerna — ”vid kanten av
akterdäcket med armarna korslagda och en pistol
i vardera handen”). Ombyte förnöjer; och till
stora delar är denna blandning gjord med
uppfinningsrikedom och talang. Men inte lyckas
författaren knipa fast läsaren i något riktigt
stadigt grepp.
En grundton har boken emellertid, och den
är romantisk. Detta gäller inte bara dess
samhällsideal, också dess psykologi — läsaren får
”otydligt ana den mänskliga ursjälens skönhet
och fasa” — och författarens dragning till det
exotiska och förkärlek för färgrika miljöer.
Den sidan är en av hans starkaste; med fin
visuell begåvning tecknar han framför allt
havsbilder, vilkas vida horisonter och rullande
vågor fäster sig i minnet som vinjetter till
denna mångsidiga och skickliga men inte
överväldigande roman.
Romantiker är W. L. White inte ett spår.
”Det sägs i stan ...” handlar om
affärsverksamhet och politik i en småstad i staten
Okla-rada, som kan vara Oklahama eller Colorado.
Med stor utförlighet berättas här om
dividendernas smuts: en bankman och hans son gör
tvivelaktiga affärer och det tar en ända med
förskräckelse; båda döms till långa
frihetsstraff. Det oromantiska hos White tar sig
ut
tryck i att han undviker att tycka så mycket
om bankmannen Norssex och son; ”vi är
sådana vi är, och mr Norssex är sådan han
är, därför att livet har gjort oss såna”. Affärer
gör alla inom det samhällsskikt som White
i stort sett begränsar sig till, och livet är en
strid. Thy skall du ej mycket berömma, ej
mycket häckla och döma.
Det roliga i Whites roman är skildringen
av ekonomiska och politiska manipulationer,
ty sådant tycks författaren känna till. I övrigt
är den rätt konturlös; psykologin är ofta ytlig,
och de riktigt goda scenerna simmar
melankoliskt isolerade på en ocean av talförhet.
Stilistiskt går författaren i Sinclair Lewis’
skola; tillsatt med en nypa Dos Passos.
Thorsten Jonsson
Stilla flyter Don —
alltjämt
MICHAIL SJOLOCHOV: Stilla flyter Don.
Del IV. Översättning av David Belin.
Tiden. 5: —.
I denna fjärde del av sitt mäktiga epos om
donkosackernas ställningar och förhållanden
fram till den slutliga bolsjeviksegern leder
Michail Sjolochov läsaren fram till
inbördes-stridernas sista skede omkring år 1920. Det
präglas på de vitas sida av en tilltagande
trötthet och skepsis. Marken är blodbesudlad
och horisonten grå av krutrök i denna volym.
Bröder strida mot bröder, fäder mot söner.
Byar evakueras — för att efter någon tid
befolkas av sina gamla invånare igen. Kriget
ingriper i allas livsföring.
I centrum står i denna del Grigorij
Melje-chov, officer i den vita armén men starkt
medveten om sin samhörighet med folket och en
garde mot de snobbistiska generalspersonerna.
Så kommer han att intaga en vacklande
ställning och illustrerar på ett slående sätt den
tvehågsenhet som i dessa dagar grep mer än
en av de mer klarsynta i den vita armén.
Mer än skildringen av de förtröttande
gerillastriderna och ständiga förpostfäktningarna
intresserar i denna volym några med stor kraft
och åskådlighet återgivna kvinnoöden: Nataljas
och den vackra Aksinjas rivalitet och kamp
812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
