Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Barrett, William E., Kvinnan bakom diktatorn; Field, Rachel, Allt detta och himlen därtill; Wyck Mason, F. van, Tre hamnar; Jennings, John, Näst efter mod; Lofts, Norah, Colin Lowrie, anmälda av Thure Nyman - Maurois, André, Chateaubriand och hans samtid; Cecil, David, Lord Melbourne och hans hustru; Cooper, Duff, Talleyrand; Woodward, W. E., Lafayette, anmälda av Alma Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
riska personer som i Roberts’ böcker. Den
litterära nivån är också ungefär densamma, det vill
säga hög. John Jennings arbetar något mera
med dialog, det humoristiska inslaget är
betydligt sällsyntare, och han ger inte heller en lika
frodig och färgrik bild av den levande
vardagen som Roberts, men å andra sidan spinner
han intrigen med större skicklighet och låter
scenbilderna växla i snabbare takt. Om
uttrycken inte hårdragas, kan man känneteckna
skillnaden så, att Roberts’ böcker äro mera
historia, Jennings’ mera roman. Sedan blir det
en smaksak, vilkendera man föredrar. Det kan
tilläggas, att det heroiska spelar vida mindre
roll i Jennings’ roman än hos medtävlaren.
Han bemödar sig om att vara rättvis åt alla
håll, mot engelsmän och fransmän, mot
indianer och amerikaner, och det är påfallande,
hur mycket mänskligare och följaktligen
trovärdigare han har framställt Rob. Rogers,
vilken även i ”Näst efter mod” är en av de
historiska huvudpersonerna.
Norah Lofts har försett sin roman om den
fattige skotske ädlingen, vars namn pryder
den svenska upplagans titelblad, med något
så ovanligt som ett företal. ”Jag har skrivit
denna så kallade historiska roman på så kallat
modernt språk”, säger hon. ”Jag inbillar mig,
att människor, som läsa romaner för att själva
berättelsen intresserar dem (och det är dem
jag bryr mig om) komma att uppskatta denna
brist på stilkänsla.” Om man till detta
författarinnans eget uttalande lägger, att
huvudpersonens själsliv också är fullkomligt modernt,
torde bokens karaktär vara tämligen klar. Det
är en förströelseroman av god litterär kvalitet,
handlingen tilldrar sig på sjuttonhundratalet
i Skottland, på en av de västindiska öarna och
i Virginia. Colin Lowrie flyr efter Culloden,
blir tillfångatagen av spanska pirater och såld
till slav, flyr på nytt och blir gårdfarihandlare
och sist plantageägare, varpå han återvänder
hem för att bygga upp fädernegården. Under
detta har han en tre fyra kärlekshistorier, som
utveckla sig på olika sätt. Skildringen är
medryckande och miljöerna tecknade med säker
hand. Thure Nyman
Bland genier, heroer och komedianter
ANDRÉ MAUROIS: Chateaubriand och hans
samtid. Översättning av Elsa Thulin.
Bonniers. 10: —.
DAVID CECIL: Lord Melbourne och hans
hustru. Översättning av Frida Hellstedt.
Hökerbergs. 7: 50.
DUFF COOPER: Talleyrand. Översättning
av Hugo Hultenberg. Norstedts. 12: 50.
W. E. WOODWARD: Lajayette. Översättning
av Gerd Bæckström. Vepe förlag.
Inb. 12:50.
”Det är inte fråga om vad jag vill, utan
vad jag tänker”, replikerade madame Staèl,
när Joseph Bonaparte kom med bud från sin
kejserlige broder för att fråga henne, varför
hon inte ville sälla sig till hans parti. Det
egendomliga var nämligen, att den mäktigaste
oppositionen mot Napoleons självstyre icke
utgick från de politiska eller militära
kretsarna utan från den intellektuella världen, och
att den uppbars främst av några mondäna
salonger, i synnerhet den, där Neckers dotter,
madame Stael, var härskarinna. Egentligen
var det icke en salong sådan hennes moder
fört före revolutionen och hon själv under
revolutionens första konstitutionella år. Det
var snarare ett kotteri, som samlades hos
henne. Det hade icke ens någon varaktig stad
eller fixerad plats, ty det residerade under
relativt korta tider i Paris under åren 1800
—03, då Napoleon definitivt utvisade madame
Staèl därifrån. Men det höll ihop envisare
än förr i förskingringen. Och det uppbars efter
hennes förvisning av en annan salong, madame
Récamiers, också denna mycket labil, samt
några andra olika härdar och hem. För
alla dessa gällde parollen: här är icke fråga
om vad man vill utan vad man tänker...
Chateaubriand kom efter en stormig och
äventyrsfylld ungdom, som slutades med en
resa i Amerika, in i kretsen. Dess
huvudfigurer hade han visserligen skönjt med sitt blotta
815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
