Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
nummer av vice ordföranden i Norges
författareförening Georg Brochmann om ”Vårt
nordiske språksamfund”.
Ett Norgenummer
Detta nummer är ett propagandanummer
för den nordiska tankens förverkligande på
litteraturens område. Det är ägnat Norge
därför att dess utgivande sammanfaller med den
första av de ”nordiska litteraturdagar” som
Sveriges Författareförening i samarbete med
de övriga nordiska författarföreningarna
anordnar i Stockholm. Denna första
litteraturdag, vars huvudnummer är en uppläsning, som
äger rum i Konserthuset den 17 februari,
disponeras nämligen av Norge. En dansk-isländsk
uppläsning följer våren 1940 och en finsk och
finsksvensk våren 1941.
Bonniers Litterära Magasin, som tidigare
utgivit ett Finlandsnummer och på danska tryckt
en av Karen Blixens långa noveller, gläder sig
åt detta tillfälle att få ägna större delen av ett
nummer åt bidrag av och om norska författare,
allesammans givetvis tidigare opublicerade. För
att praktiskt demonstrera vår kärlek till det
norska tungomålet ha vi tryckt samtliga norska
författares bidrag på norska språket. Våra
läsare ha alltså här ett bekvämt tillfälle att
pröva sina krafter på broderspråket och vi
hoppas innerligen att ingen skall misstycka att
vi tagit deras goda vilja för given. De olika
bidragen ge en god bild av den norska
språksituationen av i dag. De ge också goda
stickprov på norsk litterär konst med den store
lyrikern Arnulf Øverland och Sigrid Lndset
i spetsen. Sigrid Undset bidrar med första
kapitlet av en ny historisk roman som man
tydligen bör motse med stora förväntningar.
Ronald Fangens översikt över 1938 års norska
böcker är inte komplett utan följes av en andra
artikel längre fram i vår. Lars Bergs lilla
barnhistoria slutligen är skriven på nynorsk, som
landsmålet numera officiellt benämnes.
Det kan inte nekas till att en ovan svensk
läsare har vissa svårigheter att komma till rätta
med målet i dess utpräglade form samtidigt
som han tjusas av dess must och frimodighet.
Att nynorskan innebär en komplikation av den
nordiska språk- och litteraturgemenskapen är
ovedersägligt, men kan den inte också hälsas
som ett berikande? Det ligger nära till hands
att dra en parallell mellan å ena sidan den
gamla dansk-norskan och nynorskan, å andra
sidan engelskan och amerikanskan, ehuru
avståndet mellan de förra är betydligt större och
svåröverkomligare än mellan de senare. En
svensk som behärskar engelska har ofta svårt
att förstå den genuina amerikanskan, men när
han väl vant sig vid den och tillägnat sig
det specifikt amerikanska ordförrådet kan han
inte förbli okänslig för kraften och
uttrycksfullheten hos detta oförfärade, litterärt
synnerligen användbara idiom. Det har gått så långt
att engelsmännen själva börjat ta intryck av
amerikanskan. Oöverkomliga äro förvisso inte
svårigheterna att lära sig läsa vare sig
amerikanska eller nynorska för den som redan lärt
sig engelska respektive norskt riksmål. Mellan
riksmål och landsmål pågår för övrigt också
en utjämning som väl småningom skall göra
slut på den norska språkstriden.
Som ni behagar
Det är omöjligt att motstå frestelsen att
uttrycka sitt gillande av Dramatiska teaterns
föreställning av ”Som ni behagar”. För
tillfället är den nedlagd men den måste få komma
upp igen. Dessutom önskar man att
föreställningen kunde sändas till London, ty en så djärv
och inspirerad uppsättning har troligen aldrig
gjorts i England. Shakespeare skulle
visserligen själv ha varit förhindrad att komma på
idén att spela ”Som ni behagar” i rokoko,
men infallet är ändå äkta shakespeareskt. Alf
Sjöberg och Skawonius ha avlagt ett mästar-
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
