Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Brochmann: Vårt nordiske språksamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG BROCHMANN
VÅRT NORDISKE
o
SPRAKSAMFUND
— Har De lest „Håpel" av Malraux?
— Nei, ikke oversettelsen. Jeg har lest
„l’Espoir“. Slike böker må leses på
originalspråket, synes nå jeg.
— Ja, naturligvis.
Man föler sig så beskjemmet. Naturligvis
på originalspråket. Taktlöst å spörre, selv om
man vet at vedkommende ikke kan stort mer
fransk enn at han såvidt får tak i meningen,
og sikkert misforstår en hel del.
Når det gj elder språk som fransk, engelsk
og tysk — for enkelte heldige også russisk,
spansk, italiensk,, holländsk o. s. v. — skal det
ikke stort til för det heter: „Takk jeg
fore-trekker å lese bökene på originalspråket."
Ta f. eks. spansk. Når en har gjennemgått
et linguaphonekursus og har besökt Spania
som turist et par gånger, så heter det: „En
aner ikke hvad ,Don Quijote’ er för en har
lest den på originalspråket."
Nå er det meget få som i virkeligheten har
lest hele ,,Don Quijote" — selv i oversettelse.
Og en skal være meget dyktig i spansk for
å ha lest den med utbytte — bortsett fra det
litterære snobberi.
Det er et forsvinnende fåtall som har större
utbytte av å lese verdenslitteraturens
mester-verker på originalspråket enn i gode
over-settelser til et av de nordiske språk. Jeg har
f. eks. en venn som har större kjenneskap til
verdenslitteraturen enn mange litteraturfagfolk.
Litteratur er for ham en lidenskap, en last.
Men han har ikke lest bökene på
original-språkene, hvis han ikke har vært nödt til det,
d. v. s. hvis han ikke har kunnat få tak i en
god norsk, svensk eller dansk oversettelse. Han
er ikke en litterær snobb. Han leser for å lese,
ikke for å si at han har lest.
Hvis vi kunde få en pålitelig statistikk over
hvor mange svensker, dansker og nordmenn
det er som behersker de viktigste fremmede
språk så godt at de har större utbytte av å
lese böker på originalspråket enn i gode
over-settelser til de nordiske språk, da vilde vi
opdage at antallet er så lite at det overhodet
ikke har noen praktisk betydning. Men
allike-vel later vi som om de fleste av oss
„litteratur-folk" tilhörer denne eksklusive elite. Det kan
vi jo for höflighets skyld fortsette med, men
la oss, når det gj elder realiteter, se sannheten
i öinene.
Det å lære så meget av et fremmed språk
at man leser dets litteratur med större utbytte
enn i oversettelse til nordiske språk, koster
mange års intenst studium og stadig övelse,
helst ophold i vedkommende land med ikke
for lange mellemrum. Når noen få av oss tar
dette strev på sig, er det i bevisstheten om
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
