Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TYSKA BÖCKER
sonligheter och andliga strömningar. Det är
inte bara ett litteraturhistoriskt arbete utan
också en mänsklig bekännelse — och detta
ger boken dess medryckande patos; den
påminner i detta fall om Carlyles historiska
verk.
Ett historiskt arbete av helt annan art är
”Die Hugenotten” av Otto Zoff (E. P. Tal
u. Co., Wien). Här ligger vikten vid den
färgstarka impressionen, den psykologiska
genomlysningen, den aktualiserande
framställningen; meningen är att man skall
förstå de franska religionsstriderna som en
fjärran — men samtidigt näraliggande
avbild av våra egna europeiska stridigheter.
Därför låter oss Otto Zoff skickligt och klokt
se hugenotterna som både religiöst, politiskt
och socialt parti. På så sätt blir
hugenottkri-gen till en skakande symbol av ett tidsskede,
där en gammal världsordning avlöses av en
ny. Zoff visar oss på ett nästan beklämmande
sätt, hur inbördeskrigets ohyggliga atmosfär
under fyra generationer ligger tryckande över
Frankrikes land och folk. Och resultatet blir
detsamma som alla religionskrig utmynnar i:
till sist är det inte alls längre frågan om
religionskrig, det gäller den rena makten.
Under tiden blandar sig den bekämpade anden
oberörd av de politiska striderna med den
bekämpande, och så uppstår, som Zoff visar,
den solida blandning av katolsk livsglädje och
kalvin istisk arbetsdisciplin, som Frankrike
har att tacka för sin kraft och spänstighet.
Mycket vackert slutar Zoff sin bok med en
hänförande appell till människans mod som
hennes bästa tillgång och som den enda
garantien för en människovärdigare framtid.
Verkligt beundransvärt är Reinhold
Schneiders arbete ”Das Inselreich” (Insel
Verlag, Leipzig), ty Schneider ger här något
mer än bara en engelsk historia, han ger
själva lagen för all historisk storhet,
därigenom att han betraktar historien från trons
höjd och ställer den avgörande frågan till
människor och folk, ”ob es ihnen gelungen
ist, sich mit dem Ewigen zu erfüllen, ob sie
seine Macht durch ihr Schicksal und ihre
Werke bezeugten”. Lagen för den engelska
historien liksom för hela Europas historia
ser Schneider i motsättningen tro — makt,
vilka båda emellertid alltid måste förenas, om
resultatet skall kunna bli historia. Dessa
maktens och trons makter genomtränger varandra
och försöker uppsluka varandra; ”Der Glaube
sinkt ohne die Macht, die Macht ohne ihn”.
Detta uppvisar Schneider i ett ovanligt starkt,
visionärt lysande språk och med en
enastående rikedom på gestalter i sin analys av det
brittiska imperiets födelse och utveckling, där
från första början förbindelsen med Rom
— med cæsarernas och kristenhetens Rom
— finns. Så växer i Schneiders skildring
öriket ut till ett theatrum mundi, till
västerlandets stora historiska skådeplats, och dess
väldiga scenväxling bedömer Schneider på
följande sätt: ”Allt som sker, kan te sig som
nödvändigt; därmed är det dock inte
legitimerat. Historiens tvång, som människan har
att foga sig efter, är ingen värdenorm.” Här
ligger hela den europeiska historiens lag
innesluten, och med denna lags fall hotas
Europa av kaos — men denna lag lyder:
det räcker inte med ”att folken hade ett
samvete, även världens samvete måste vakna,
kristenhetens samvete”, ty endast genom att
en högsta instans står över människorna kan
tillvaron få riktning och mål. Denna ström av
tro går igenom Schneiders engelska historia
och skapar som golfströmmen mitt i isiga
strömmar livsvärme och förutsättningar för
mänsklig odling. I frihetsprincipen utskiljer
Schneider Englands största kraft, men av lika
bärande betydelse är också den andra
principen för England — handlingsprincipen i
förhållande till samvetet — vilka historiska
gärningar som än utförts, så står ändå det med
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
