Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Ernest Hemingway - Anmälda böcker - Hemingway, Ernest, The Fifth Column and The First Forty-Nine Stories
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNEST HEMINGWAY
den första.” Och när han som sårad i kriget
ligger sömnlös eller i feber om natten fiskar
han åter i barndomens floder, återupplever
varje vacker fångst; och han minns en
salamander som han en gång använde till bete:
”Den hade små fötter som försökte hålla fast
kroken och sedan dess har jag aldrig använt
någon salamander.”
Till Hemingways mest berömda och
beundrade prestationer hör ”The Killers”, en
gangsterhistoria som kretsar kring ödesmärkt
dödsberedskap, stum uppgivelse. Dit hör även
tjurfäktarberättelsen ”The Undefeated”,
dämpad och blek som vatten, men med en
genomträngande bitter smak likt ättika: en åldrad
toreros tragiska slut under en illa avlönad,
slarvigt arrangerad och otåligt bevittnad
kvälls-uppvisning inför en obarmhärtig, hetsande
publik. Av annan typ är den likaledes berömda
”Hills Like White Elephants”, ett stycke dialog
mellan två unga människor på en tom
järnvägsstation. Där framträder hans speciella,
nonchalant träffsäkra dialogkonst, med dess
halvt mekaniserade prägel å la Gertrude Stein:
Vad sa du?
— Jag sa att vi kunde ha allting.
— Vi kan ha allting.
— Nej, det kan vi inte.
— Vi kan ha hela världen.
— Nej, det kan vi inte.
— Vi kan fara vart som helst.
— Nej, det kan vi inte. Världen tillhör oss
inte längre.
— Den tillhör oss.
— Nej, det gör den inte. Och när man en
gång förlorat den får man den aldrig åter.
— Men vi har inte förlorat den.
— Vi ska vänta och se.”
Ofta är Hemingways noveller inte annat än
inramade anekdoter: gärna makabert hemska
anekdoter i idyllisk inramning. Där är en
yngling som av fruktan för synd stympar sig själv
när läkaren vägrat att kastrera honom. Där är
alpbonden som kommer ner till dalen med
sin döda hustru:
”När hon dog anmälde jag det till
kommunen och bar ut henne i vedboden och lade
henne ovanpå veden. När jag skulle åt veden
var hon stel och jag ställde henne mot väggen.
Hennes mun var öppen och när jag kom in
i vedboden på kvällen för att hugga upp ved
hängde jag lyktan där.”
Det är ständigt den noggranna
iakttagelseförmågan som förser Hemingway med hans
konstnärliga effekter: verkliga observationer,
icke fantasibroderier. Han studerar de döda
på slagfältet och målar deras gradvisa
färgförvandlingar från gulgrönt till det slutliga svarta
med tjärliknande irisering. Han observerar
likt en Goya de stupades kroppsställningar
sedan identifieringspatrullen gått fram där,
hur de alla ligger på magen med utdragna
bakfickor bland en mängd kringströdda
papper. Han ser värmevågorna dallra i solskenet
där en kanon står gömd under lövverket; han
lägger märke till att jorden lyser klargul kring
hål där granater med senapsgas slagit ner.
Han är med den dykande vrakplundraren som
tittar in i ett sjunket fartyg genom en ventil
och ser en kvinna flyta där inne, omgiven av
sitt långa hår, med blänkande ringar på
fingrarna. Av denna art är den brutalt sakliga
poesi som upplyser Hemingways sidor.
«
Stycket från det belägrade Madrid, ”The
Fifth Column”, är hans första skådespel. Man
har länge väntat just på ett skådespel av
Hemingway: han borde vara rätte mannen
att skriva dramatik, kunde det tyckas. Men
detta skådespel läser man som en av hans
noveller; det verkar av någon anledning inte
som dramatik. Man får veta att det är skrivet
på Hotell Florida i Madrid under väntan på
offensiv hösten 1937, då över trettio granater
träffade hotellet. Är inte skådespelet bra kan
det bero på granaterna, säger Hemingway;
och är det bra kan det vara granaternas
förtjänst. Ty som alltid är Hemingway blott ett
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
