Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Ernest Hemingway - Anmälda böcker - Hemingway, Ernest, The Fifth Column and The First Forty-Nine Stories
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
instrument, antingen hans alster skrives med
granater eller lejonvrål, med tjurblod eller
människoblod.
”The Fifth Column” vill inte vara ett drama
om ett folks frihetskamp, endast ett stycke om
kontraspionage. Den femte kolonnen är den
hemligt verksamma fascistligan i Madrid. Och
stycket har stor likhet med ett gangsterdrama:
revolverattentat på hotellrum och män som
misstroget bevakar varandra, berusar sig och
byter älskarinnor. Philip, amerikan, till namnet
journalist, i verkligheten agent inom
kontra-spionaget, uppgår i sitt arbete om dagarna
men sliter häftigt varje natt i sin pliktkänslas
band, rasar över den oundkomliga tillit som
visas honom och bedövar sig med en rik
amerikanskas kärlek. Hon författar kåserier
om kriget, kommer förmånligt över en
underbar silverrävspäls och söker det lyckliga livet
tillsammans med den rätte mannen. De är
inte annat än en tillfällig illusion för
varandra; den omgivande yttre nödvändigheten
är även en inre realitet och skiljer dem strax
åt igen.
Den hemingwayska människans öde
framträder här slutligen som social nödvändighet;
men i grunden är hon samma
omständig
heternas automat som förut, driven av lustens
och tvångets samverkande kugghjul. Och man
undrar om det spanska inbördeskriget är
mycket mer för Hemingway än en
säsongtilldragelse: människojakt i stället för
lejonjakt, krigets höga sport, dödens överlägsna
äventyr för vår tids professionelle hjälte. Dock,
en mänsklig begränsning är förutsättningen
för den konstnärliga styrkan hos Hemingway.
Och hans diktning kunde måhända icke vara
mänskligt rikare utan att förlora sin säregna
distinktion.
Vilken egendomlig dragning till Spanien
Hemingway alltid visat! Finns det kanske
ett djupare sammanhang mellan Hemingways
konst och spansk mentalitet? Samma dragning
till Spanien återfinns hos Gertrude Stein, hans
diktnings besynnerliga, primitivt-raffinerade
idol. Hon anser att kubismen i grunden är
spansk och talar om hur nära spanjorerna står
amerikanerna i sin materialism och
abstraktion, grymhet och fatalism.
Från ett besök hos Juan Mirö i Barcelona
1936 minns jag att det på bordet låg en bok
av Gertrude Stein och på väggen hängde
huvudet av en grinande haj, fångad av Hemingway.
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
