Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÄN LONDON
neue Rundschau och The Dial i New York.
Avsikten med The Criterion var i korthet att
i London utgöra ett lokalt forum för
internationellt tänkande. I enlighet med detta syfte
var den den första tidskriften i England som
i sina spalter publicerade verk av sådana
framstående författare som Proust, Valéry,
Cocteau, Worringer, Scheller och Pirandello.
Att syftet aldrig nåddes berodde på splittrande
krafter över vilka sådana som Eliot och hans
medarbetare, vilka arbetade för intellektuellt
samarbete och förståelse mellan nationerna,
icke voro herrar.
”Allt mer och mer”, skriver Eliot i sin sista
redaktionella kommentar, ”försvåras
kommunikationerna, bidragen bli allt osäkrare, och
det blir allt svårare att få syn på nya och
viktiga utländska medarbetare. Den ”europeiska
anda” som man med orätt hade trott skulle
ha kunnat förnyas och förstärkas, har
försvunnit ur synkretsen; det finns i varje land
allt färre författare som tycks ha något att
säga den intellektuella publiken i andra länder.
Skiljaktigheter i politisk uppfattning få allt
större betydelse; främmande mentaliteter ha
gått främmande vägar, och Storbritannien och
Frankrike tyckas inte komma någon vart. Här
i England började en utpräglad
efterkrigs-generation göra sin röst hörd. Vid denna
punkt började vi inrikta vår strävan på vad
som var möjligt i en situation av påtvingad
isolering, nämligen på att introducera yngre
engelska författare och att utöka och utveckla
bokrecensionerna.”
Under de sista åtta åren eller så av sin
existens gjorde The Criterion kanske mer än
någon annan litterär tidskrift i England för
att uppmuntra de unga författare som Yeats
beundrade — författare som Auden och
Spender och MacNeice, kritiker som Charles
Madge och Michael Roberts — och för att
sätta upp en auktoritativ och självständig
standard i kritiken av nyutkomna böcker.
I en värld där människoandens frihet blivit
slagen i bojor och till och med hänsynslöst
krossats i den stridande nationalismens
intressen måste kanske kulturens kontinuitet
upprätthållas av ett mycket litet fåtal, som icke
nödvändigtvis kommer att tillhöra de
världsligt sett mest välutrustade. Mr Eliots beslut
att av personliga skäl upphöra med utgivandet
av The Criterion har berövat kulturen ett stöd
som den just nu har svårt att undvara och
vars betydelse troligen icke kan beräknas bara
efter tidskriftens relativt ringa spridning.
Bland de nya böcker som väntas denna vår
finnas flera av författare vilka mr Eliot
understött. Stephen Spender har tagit sig tid från
politiken och föreläsningsverksamheten för att
förbereda en ny diktsamling. Louis MacNeice
har i ”Autumn Journal” skrivit en lång dikt
som skildrar hans tankar och känslor under
den senaste höstens kritiska månader, då
boklådorna voro tomma och förläggarna oroligt
undrade om de någonsin skulle få sälja några
fler böcker. W. H. Auden, som nu befinner
sig i Amerika, och hans kvicke medarbetare
Christopher Isherwood återge sina
gemensamma upplevelser i Kina förra året i en bok
som heter ”Journey to a War”. Liksom den
roande och originella boken ”Letters from
Iceland”, i vilken Auden samarbetade med
Macneice, är detta ett prosaarbete med
inströdda dikter; den baserar sig till stor del
på en dagbok som de båda författarna förde
omväxlande. Tre andra betydande böcker, för
vilkas utgivande vi i hög grad ha mr Eliot att
tacka, äro det länge väntade och mystiska
arbete (ännu utan titel) som James Joyce,
författaren till ”Ulysses”, har hållit på med
under de senaste femton åren; vad jag läst
av det är så förbryllande att jag inte
reserva-tionslöst kan rekommendera det. Vidare är det
Eliots eget skådespel ”The Family Reunion”,
som jag har haft förmånen få läsa i alla dess
stadier och oreserverat kan rekommendera
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
