Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Lofts, Norah, Den stora illusionen, anmäld av Ann Bouleau - Beith, Janet, Ett hus störtar samman, anmäld av Ruth Hedberg - Plisnier, Charles, På falskt pass, anmäld av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
hänsyn, liksom hon hade önskat att livet tagit
hänsyn till henne själv. Dessa övergångar från
hetsig längtan till sval och klok resignation ger
på ett gripande sätt den redan från början
kuvades tragedi. Ann Bouleau
Litterärt kattuntryck
JANET BEITH: Ett hus störtar samman.
Översättning av Stig Ahlgren.
Fritzes. 7:50.
Bomullsindustrien och staden Manchesters
därav betingade utveckling från 1889 fram till
våra dagar är ämnet för Janet Beiths roman.
Huset som störtar samman är den
patriarka-liskt ledda industrien. Det system som tagits
i arv från en tid då fabrikören ännu var
godsägare är dömt att försvinna; den
patriarka-liska rösten förmår icke göra sig hörd i det
tilltagande maskinbullret. Egnahemstomter
inkräkta parken, och spårvägen drar en
strypande slinga om Stubbleheys’, den gamla goda
tidens symboliska hemvist och
industrimagnatsläkten Applebys säte sedan århundraden. Janet
Beith beklagar inte utvecklingen, hon är
angelägen om att stå i pakt med tiden, men hon
förmår inte dölja att hennes kulturhistoriska
intressen äro starkare än de sociala. Som en
god mor bemödar hon sig emellertid om att
skifta sympatierna rättvist; viljan till
förståelse av alla mötande företeelser är ett
sympatiskt drag i Janet Beiths
författarpersonlighet. Om den intressanta process, som
förvandlar den vita bomullen till smuts och
elände, lyx och rikedom i en växande stad,
berättar hon fängslande men lite tamt.
Brutaliteten och det ständiga nedtrampandet av
människor, ofrånkomliga sidor i industriens
utvecklingshistoria, nänns hon inte beröra
direkt. Hon nöjer sig med att antyda dem
genom att låta den yngste ättlingen av den
gamla industriidkaresläkten leva lycklig i en
tvårumslägenhet som kattuntryckare skrivande
romaner på lediga stunder. Minskat avstånd
i levnadssätt för till större lycka för alla
klasser, anser den litteräre kattuntryckaren.
Han lever sundare och därför lyckligare med
sin i hemmet arbetande hustru än föräldrarna
gjorde i det stora huset fullt av tjänare. ”Vi
måste sänka oss ned till en annan
levnads
standard och de fattiga måste komma upp.”
Helt övertygad om att den konservativa
släktens radikale yngste har rätt är Janet Beith
dock inte. I djupet av sitt hjärta delar hon
hans fars oro för framtiden och dennes
pessimistiska tro, att den siste patriarken, gamle
Charles Appleby, tog industriens och
trevnadens hemlighet med sig i graven. Därför
blir auktionen på Stubbleheys bokens
höjdpunkt. När de ting som sedan generationer
vuxit samman med det gamla huset till en
levande enhet ryckas loss, känner Janet Beith
det som en personlig olycka. — För att få
fram trevnaden i de under mr Charles’ milda
spira lydande arbetarhemmen nödgas hon
däremot anlita Dickens. Honom brukar jag ha
svårt att motstå även när han kommer i
kapprock. Men här slog han slint. Inte ens
korgstolen, ”som knakade hemlighetsfullt till och
med när ingen satt i den”, lockade fram den
rätta stämningen. Dickens utan humor och
utan spontan social medkänsla är inte så
oemotståndlig.
Janet Beith fick 5 000 pund i pris för sin
förra bok, ”No Second Spring”. En talang
berättigande till så stor utmärkelse är inte
lätt att spåra i hennes senaste bok. Men
talangen förhåller sig ju ofta till utmärkelsen
som gemålen till Ramses II på egyptiska
skulpturer. Så illa ställt är det inte med Janet Beith:
hon har en allfamnande god vilja och en
kultiverad, personlig stil. Den är
utomordentligt väl återgiven i översättningen.
Ruth Hedberg
Bland revolutionärer
CHARLES PLISNIER: På falskt pass.
Översättning av Axel Claeson. Bonniers.
6: 75.
Plisnier är en förutvarande belgisk
kommunist som dragit sig tillbaka från arbetet
i Kominterns tjänst för att uteslutande ägna
sig åt skönlitterärt författarskap. Hans alter
ego, den röde agitatorn, talar om de nio år
han skänkt fullständigt åt kommunismen, nio
år under vilka han ”i kraft av den nåd, som
också en jordisk tro kan skänka, föraktat varje
verksamhet som inte var strid”. Det är också
själva erfarenhetsmaterialet som framför allt
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
