Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Routh, H. V., Towards the Twentieth Century, anmäld av Stig Ahlgren - Utländsk litteratur - Christophersen, Erling, Tristan da Cunha - Kesten, Hermann, Die Kinder von Gernika - Lundberg, Ferdinand, Amerikas 60 Familien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLÄNDSK LITTERATUR
Det gemensamma för victorianismens
diktare är att ingen av dem accepterade
industrialismen. Carlyle försökte det med den från
Goethe och textilindustrin lånade bilden, att
det nutida fabrikssamhället vore Guds vävda
klädnad, oändlighetens tidliga
uppenbarelseform, men han tillfredsställde blott dem som
lämnat Gud bakom sig och hade det teistiska
temperamentet kvar. Alla strävade de att med
andliga konster bortförklara det industriella
samhället eller helt enkelt förkasta det och fly.
Routh som ska ta ställning till
victorianer-nas samhällssyn beklagar deras brist på
realistisk psykologi. Hade de sett fakta i ögonen
skulle de varit klara över att kapitalisterna var
rovdjur. Men beror kapitalismen på
rovlystnad, så skulle en del tidningars låga
standard bero på människors dumhet och så är
alls inte fallet. Normalt är människor varken
dumma eller rovgiriga. De blir det. De får
lov att vara det. De får kanske krypa i
fängelse för det. Men de är det inte a priori.
En svensk författare försökte skriva ett
avsnitt av kapitalismens historia och utgick
därvid från att de uppträdande personerna
voro ”börsschakaler, baissebjörnar,
Wall-streetlejon, finanshajar, juristrävar, politiska
asgamar och societetshyenor”. Han lyckades
inte, ty han tog med denna ”realistiska
psykologi” steget direkt in i medeltidens fabelvärld.
Routh drar således oriktiga slutsatser ur ett
för övrigt med stor skicklighet sammandraget
material, när han menar att Tennyson och
de andra inte förstod att de gick omkring
i en djungel. Det visste de nog. Det var inte
däri ”de brast”. De brast i kännedom om
djungelns lag. Stig Ahlgren
Utländsk litteratur
Tristan da Cunha av Erling
Christopher-s e n. Aschehoug & Co. Oslo 1938.
Några unga norska vetenskapsmän har företagit en
expedition till världens ensligaste ö, Tristan da Cunha,
belägen mitt ute i Sydatlanten mellan yttersta
Sydafrika och Patagonien. Det är en 2 000 meter hög
vulkan med snårklädda sluttningar där havsfåglarna
häckar och några smala strandremsor där en
befolkning på 188 själar med knapp nöd existerar.
Dessa människor livnär sig huvudsakligen på fisk
och potatis, är ständigt utsatta för regn och storm,
236
men äger en utomordentlig hälsa, som kommit att
tilldra sig vetenskapens intresse. Isoleringen har lett
till konservatism och lättja, och det går bakåt med
självförsörjningen; för övrigt tycks livet på den
ödsliga ön närmast ha haft ett förädlande inflytande
på bebyggarna. — På den närbelägna lilla klippön
Inaccessible fann expeditionen världens sällsyntaste
fågel, Atlantisia, som där har sitt enda tillhåll; den
kan inte flyga, den är lik en liten svart, rödögd
kyckling och kvick som en mus. På en annan liten
ö, Nightingale, studerade de petrellfågelns liv i
den nästan ogenomträngliga djungeln av tre meter
högt tussockgräs; petrellen häckar endast på denna
ö, ehuru den är en över alla hav spridd stormfågel.
Botanikern Christophersen står för boken och är
en livfull skribent; men zoologen Hagen, sociologen
Munch och andra har även lämnat utmärkta bidrag.
Die Kinder von Gernika av Hermann K e s t en.
Allert de Lange. Amsterdam 1938.
Den 26 april 1937 uppenbarade sig ett stort antal
tyska flygmaskiner ovanför den lilla baskiska staden
Gernika. De fällde sina medhavda bomblaster, och
inom loppet av några minuter fanns det knappast
några spår kvar av den lilla staden. De tyska
flygmaskinerna kämpade general Francos kamp, vilken
uppges sikta till ”Spaniens frigörande från
kommunismen”. Befolkningen i Gernika var visserligen
inte kommunistisk, men staden hade det felet, att den
låg inom det område, där man reste motstånd mot
general Franco. Därför skulle den förstöras. Över
detta dramatiska motiv har den tyske
emigrantförfattaren Hermann Kesten byggt en roman. Vad
man fäster sig vid i denna bok är de talangfullt
gjorda teckningarna av krigets gräsligheter:
luftbombardemangen, arkebuseringama, grymheten och
lidandet. För själva romanintrigen har man däremot
svårt att hålla intresset uppe. Den unge Carlos som
flyr från den förstörda staden och kommer till Paris,
där han oväntat träffar sin moder, är en patetisk
figur — krigsbarnet som får sitt liv förstört. Men
hans närmaste anhöriga etsar sig inte in i
medvetandet på samma sätt.
Amerikas 60 Familien, av Ferdinand
Lundborg. Verlag Arbert de Lange. Amsterdam.
Förenta staternas rikemannadynastier är redan i
och för sig ett så pass fängslande ämne, att det
med framgång borde kunna behandlas utan alltför
rik utstoffering. Ferdinand Lundbergs ambition går
emellertid ut på att vara sensationell och pikant. För
vår del kan vi inte finna, att han ens har uppnått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
