Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josef Kjellgren: Dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOSEF KJ ELLGREN
IV.
Ja — änteligen är flykten genom vintern tilländalupen!
Döden (den död som är inom oss — och den död som
är utanom) har övervunnits,
övervunnits!
Glöm då fågeln som föll från trädets gren,
glöm den långa köldens tid —
glöm det hårda greppet över livets puls!
Solen! Solen! Solen är på väg att återvända!
Som en budbärare kom i dag den första havsmåsen inflygande över skogen
med skimrande sol på vingarna!
I hänryckning må vi vända blickarna mot skyn och räkna dagarna,
den långa vinterdödens tid har gått förbi —
Såsom de äldsta kulturfolken samlades till glädjefester
och i likhet med denna tids människor i djupaste slumkvarter,
vilka skockar sig i täta hopar i grändmynningama till en skygg och tafatt
dyrkan då den första ljusa dagen bryter in,
så vill även vi gå ut ur våra boningar, lyfta händerna mot himlen och
i jubel ropa:
Solen! Se solen! Solen är på väg att återvända!
— den kommer kanske inom kort med budskap
om nytt liv till oss menige man — solen vände sitt ansikte
till hela den mänsklighet
som slagits hårt av sjukdom, våld och nöd —
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
