- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / April 1939 Årg. 8 Nr 4 /
254

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. B. Priestley: Ur ”Midnatt i öknen”. Översättning av Tora Nordström-Bonnier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J. B. PRIESTLEY

och skall med nöje återvända dit, men jag
kunde aldrig frigöra mig från misstanken att
det var något konstigt med alltsammans. Själva
hotellet var inte alls vansinnigt luxuöst, men
det var solitt komfortabelt samtidigt som det
var pittoreskt, och när jag inte rökte på min
balkong och låtsades arbeta eller var ute och
stirrade på Stilla havet bortom gräsplanerna,
kunde j ag ta en kraftig motion genom att spela
med en tränare på tennisbanorna, där jag
svettades magnifikt i den fuktiga luften. Men inte
ens det lyckades bryta platsens egendomligt
sömniga förtrollning. Jag brukade gå till och
från min patio i en slags lång dröm.

I stadens centrum ligger ett uppreparerat
gytter av gamla spanska hus med en lustig
mexikansk restaurang kallad El Paeso, och
här hittade jag bland andra konstiga
etablissemang en utmärkt liten boklåda, ägd av en
amerikan, som hoppas att en dag få dra sig
tillbaka till Cotswold, sedan han fått sitt
lyst-mäte på kalifornisk charm. I denna boklåda
hände mig ett välbekant småmirakel. Jag är
ingen Ödets man; jag följer ingen stjärna;
inga himmelska röster leda mig; jag lever,
likt de flesta människor, i ett jordiskt kaos.
Med ett enda litet undantag. Om jag börjar
tänka på en bok som jag inte äger, en bok
som är utgången i bokhandeln eller
svåråtkomlig, så dyker denna bok inom kort upp, ofta
på något besynnerligt ställe. Detta har hänt
mig om och om igen; och om detta är Tur,
då är Turen bokintresserad och partisk till
min förmån. Nu hade jag några veckor innan
jag reste till Santa Barbara önskat att komma
över en egendomlig bok av den ryske
matematikern och mystikern Ouspensky, kallad
på engelska ”A New Model of the Universe”.
Jag hade sett den omtalas åtskilliga gånger
men kände mycket litet till den. Jag trodde
ej att den någonsin publicerats i England, och
för så vitt dessa omnämnanden hänförde sig
till en amerikansk upplaga, så visste jag ej

vem dess förläggare var. Så att jag gjorde
ingenting åt det. Men jag hade inte varit två
minuter i denna lilla boklåda i El Paeso, Santa
Barbara, förrän jag i ett hörn på en låg hylla
upptäckte ett exemplar av ”A New Model of
the Universe”, ett enstaka exemplar, som stått
där flera år och som ägaren var överlycklig
över att få sälja åt mig. Turen igen, utan
tvivel, ty ingen bok var jag mer angelägen
om att hitta och jag kunde hållit tjugu mot ett
på att jag inte skulle finna den i en boklåda av
denna storleksordning. Jag hade inte ens letat
efter den, när jag fann den. Ni kan invända att
det är just ett arbete av det mystiskt-magiska
slag, som en Santa Barbarabokhandlare med
rika, gamla teosofiska damers smak att
tillgodose borde ha på lager. Men om så var,
varför hade han inte sålt den, varför hade
den stått där så länge och väntat på mig?
Jag återvände till min lilla balkong mot pation
och gluttade på vägen i volymen. Här var en
plats som med all sin färg och doft, sina höga
palmer och sin dånande ocean var på något
sätt så tunn, bräcklig och drömlik att den
knappast tycktes äga tre dimensioner, och här
var nu P. D. Ouspensky redo att berätta mig
allt om den fjärde dimensionen och till och
med rustad att ge mig en del upplysningar om
femte och sjätte dimensionerna. Det var
sannerligen, sade jag mig,som om kaka sökte maka.

Hela denna vinter hade jag lekt med tanken
på att låta min roman följas av en liten bok
om Tiden. Mina kvalifikationer för att skriva
en dylik bok voro storartat otillräckliga. Jag
kan precis tillräckligt mycket filosofi för att
veta, hur litet jag vet, och jag är lika hemma
i matematiskt resonemang som en hottentott.
Nej, jag hade inga illusioner om min förmåga
att upplysa andra människor i detta ämne.
Allt jag hade att komma med var min
yrkesskicklighet i att göra tämligen lättfattliga och
trevliga uppläggningar. Men jag ville skriva
den där lilla boken för mitt eget nöje, för att

254

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 20 23:13:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1939-4/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free