Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Ahlenius: Herriot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLGERAHLENIUS
nalist — ett stycke av allt detta är denne
rastlöst verksamme mångfrestare.
Själva kulturtypen Herriot är av speciellt
intresse. I sin person representerar han bättre
än någon annan den ”lärarnas republik”, som
erhöll ungdomsårens elddop i Dreyfusaffärens
segerrika kampanj mot armé och kyrka och
efter kriget med allt större framgång tävlat
om makten med den ”advokaternas republik”,
som haft sina sista stora företrädare i Poincaré
och Briand. Sitt rustika ursprung har han
alltid med stolthet åberopat. Fadern var officer
men hade arbetat sig upp från menig; i
övrigt härstammar Herriot från hantverkare och
arbetsfolk. Han är en skulderbred och
stark-vuxen son av den franska landsbygdens sega,
förnöjsamma och idoga småfolk, som en gång
åstadkom den stora Revolutionen. Då fadern
avled i Algeriet, efterlämnade han sin familj
i misär. Den fattige pojken uppfostrades hos
släktingar i Champagne, då en vaken
skolinspektör upptäckte hans begåvning och
skaffade honom ett statsstipendium, så att han
fick fullfölja sina studier vid École Normale,
det franska lärarseminariet par préférence.
Lärarbanan var praktiskt taget den enda som
i Tredje Republiken erbjöd sig för medellösa
landsortsynglingar, hänvisade till stipendiet
och det egna huvudet för sin framkomst.
Dreyfusaffären kastade dem ut i politiken, där
de funno sin naturliga plats på vänstersidan,
den gången obestridligen sanningens och
rättvisans sida, liksom de funnit sin naturliga
livsluft på vänstra Seinestranden, i
Luxem-bourgparkens alléer, bland antikvariaten och
de lärda institutionerna. Därifrån spredo de
sig sedan ut över landet. Många ha som
mognade män återkommit till Paris, men nu i sin
egenskap av hemortens kulturella elit och
utrustade med politiskt mandat för att hålla
i schack den mäktiga huvudstaden, som till
sin politiska färg mestadels är röd eller vit
men vanligen inte blå som de.
Det är i grova drag historien om ”lärarnas
republik”, såsom Thibaudet berättat den. Det
är också den yttre konturen av Édouard
Herriots historia.
2.
Då nittonåringen Herriot 1891 vann inträde
vid École Normale, vars glansfulla historia
han senare skulle skriva, voro — berättar
han i ”Pourquoi je suis radical-socialiste”
(1928) — två andliga inflytanden
dominerande innanför den anrika lärdomsskolans
murar. Först och främst Hegels historiefilosofi,
som blev av avgörande betydelse för den unge
studenten och för alltid avlägsnade honom
från en statisk eller konservativ samhällssyn.
Därnäst Renan, vars tidigare tänkande stått
under hegelskt inflytande. Året förut hade
Renan äntligen givit ut sin ungdomsskrift
”L’avenir de la Science”, så uppfylld av andan
från 1848, den demokratiska optimism, den
glödande tro på framåtskridandet och
vetenskapen, som den gamle desillusionerade
mästaren själv övergivit efter 1870—71 års bittra
upplevelser. Herriot berättar, att bokens
politiska innebörd ännu inte stod klar för honom
och hans kamrater. Vad de togo fasta på, var
det intelligensaristokratiska inslaget, drömmen
om de lärdas ideella härskarelit, som måste
ha underblåst självhävdelsen och
framtidsförhoppningarna hos de unga fattiga
landsorts-djäknarna, samt själva det vetenskapliga
programmet för utforskandet av mänsklighetens
öden medelst exakta filologiska och historiska
metoder.
Herriots första stora arbete, ”Philon le juif.
Essai sur 1’école juive d’Alexandrie” (1898),
är helt ett verk i Renans anda, en lärd
avhandling i semitisk och j ämf örande religionshistoria,
frukten av noggrann filologisk metod. Han
antyder, att det just varit studier av detta slag,
som fört honom, liksom Renan, bort från
kristendomen. Men i likhet med mästaren har
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
