Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josef Kodicek: Den nya tjeckiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA TJECKISKA LITTERATUREN
utvecklingsdugligt folk som tjeckerna äger en
litteratur och en konst, som utgör en
omedelbar manifestation av folkets hela kulturella
och politiska liv; konsten blir icke bara en
dekoration i samhällslivet utan ett direkt
uttryck för folkets andliga och politiska liv. Det
är ingen slump, att man ofta har hört den
tjeckoslovakiska republiken kallas
”litteratörernas republik”. Både om Masaryk och Benesj
gäller det, att den viktigaste motorn bakom
deras officiella strävanden var av kulturell —
alltså i viss mening litterär — art. Och även
då tjeckernas statliga självständighet
krossades, ansåg man det riktigast att i spetsen
för landet åter ställa en lärd man — en
professor i statsrätt.
Det nu påpekade, påfallande
utvecklings-dugliga och intensiva draget i tjeckiskt
litterärt liv beror naturligtvis också på den unga
intellektuella generation, som skapat den nya
tjeckiska konsten. Man måste minnas, att den
nya tjeckiska litteraturen efter en
tvåhundraårig dekadens väcktes till nytt liv först under
första hälften av adertonhun dr atalet, och att
den förste store tjeckiske lyrikern K. H.
Macha föddes år 1810. Stora klassiska
litteraturepoker som Ludvig XIV:s tid i Frankrike
och drottning Elisabeths i England, vilka
fullständigt bestämt den franska och den engelska
litteraturens senare utveckling, har vi inte
haft i Böhmen. Inte ens de starka impulser,
som den tjeckiska litteraturen fick mottaga
av den tyska Weimar- och romantiska epoken,
avspeglades i den böhmiska litteraturen annat
än mycket svagt. Detta har resulterat i en
större öppenhet, när det gäller assimileringen
av nya riktningar, men samtidigt också en
viss brist på tradition. Hur tilltalande
intensiteten i den tjeckiska litteraturen än är, så kan
man inför åtskilliga företeelser i det tjeckiska
kulturlivet göra den iakttagelsen, att en
hämning genom traditionella bindningar icke
skulle skada. Det finns kritiker, som icke utan
skäl blivit litet vimmelkantiga av den nya
tjeckiska kulturens aptit på det
europeiskt-moderna, och som man därför skulle vilja
önska en mer organisk syntes av det
bestående och traditionella och deras tendens till
experiment och till förutsättningslöshet.
På så sätt kan också förklaras, att den
tjeckiska romanen och det tjeckiska dramat
står betydligt efter vad som presterats på det
lyriska eller rent musiska området. Skådespel
och romaner av verklig rang kan födas endast
på ett strängt sammanfogat och
traditions-betingat samhälles mark. Nu har tjeckerna
några betydande begåvningar, som den
förtjusande romanförfattarinnan BozENA
Nem-covå, den naturalistiskt otuktade K. M.
Capek-Chod, den barocke katolske
författaren till den stora Wallensteinromanen
Jaro-slav Durych, den spirituelle, nyligen avlidne
Karel Capek och den fina Marie
Pujma-novÅ på romanens område, och betydande
dramatiska temperament som Jaroslav
Hil-bert, Arnost Dvorak, Karel capek och
många andra, men det finns knappast en enda
romanförfattare av betydelse för
världslitteraturen och ingen dramatiker av Ibsens eller
Strindbergs rang. Däremot finns det en rad
lyriker, som endast genom att de varit bundna
att skriva på ett litet folks språk hindrats att
räknas bland de mest betydande lyrikerna i
modern tid.
Framför allt måste här nämnas det tjeckiska
språkets störste lyriker Otokar Brezina, en
diktare av verklig flykt och stor andlig kraft.
Han måste ställas i spetsen för den tjeckiska
dikten och har sin plats bland de stora
lyrikerna. En musikalisk språklig rikedom
förenas hos honom med stor kunskap om
människans öde. Från den djupa, av
Schopen-hauer påverkade pessimismen i hans
förstlingsverk kom kan under sin senare
utvecklingsepok fram till en världsomspännande
människokärlek, som för tanken till den
ameri
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
