Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josef Kodicek: Den nya tjeckiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA TJECKISKA LITTERATUREN
skapliga och litterära verk den moderna
judendomens tragik avspeglas. I början av
förra året dog lyrikern och prosaisten
Richard Weiner, vars betydande verk är ett
av de mest tragiska i den tjeckiska
litteraturen. Inspirerad av det yngsta franska
måleriets radikala formvilja var Weiner — långt
innan detta ord kom i svang — en litterär
surrealist. Med sin sanningslidelse och
lidelsefulla vilja att fånga in de sammanblandade
och motstridiga elementen i människolivet i
hela deras omfattning och innehåll, sögs han
in i en labyrint av fantasmagorier, som hör
till det bittraste den moderna europeiska
litteraturen har frambragt. Hans försök att i
prosa och lyrik skapa ordning i kaos och
sedan åter omvandla det infångade till kaos,
är uttryck för en tragiskt splittrad själ. Om
vi har haft en ”poète maudit”, så måste det
vara denna i sin hunger efter sanning förödde
diktare, som förde livet och sig själv in
absurdum på det mest blodiga sätt.
Bland de yngsta finns det en rad
begåvningar, vilka genomgående utmärks av att de
gått igenom den yngsta franska skolans
poetiska skolning. Rimbaud, Lautréamont,
surrealisterna och freudianerna är så att säga
deras dagliga bröd. Alla eftersträvar de i sin
poesi att stiga ned från det beskrivande
till det undermedvetna, och alla försöker
också ge sin diktning en social bakgrund. Här
förekommer naturligtvis många gestalter som
skriver uteslutande av fåfänga. Men vid deras
sida också några diktare av förbluffande
skicklighet. Framför allt Josef Hora, den
mognaste i den yngsta lyriska generationen,
därför kanske också den enklaste. En social
diktare av ovanligt övertygande kraft, en
intim lyriker, vars dikt — trots att den starkt
påverkats av den nyaste franska lyriken —
anknyter till den bästa tjeckiska traditionen,
den från Måcha.
Vid hans sida fascineras man av Vitez-
slav Nezvals, en diktare, som visat en
översvallande produktivitet. Tre till fyra volymer
prosa och poesi strömmade årligen ut ur
denna skrivande vulkan. En stor del av hans
produktion är naturligtvis slagg. Han har
lockats på villovägar av en ytlig och
missförstådd estetisk åskådning, som anser
upptecknandet av den flyktigaste association ur det
undermedvetna som diktarens huvudsakliga
uppgift, och som brännmärker den
intellektuella självkontrollen som olitterär och
okonstnärlig, varför han skriver upp allt vad som
faller — eller inte faller — honom in. Trots
detta finner man i den pappershög, som hans
produktion utgör, en rad verkliga lyriska
ädelstenar, som säkert hör till det vackraste,
mest melodiösa och intensiva, som den unga
lyriken i världen har frambragt. Han är ett
fenomen, som både på gott och ont påminner
om Jaroslav Vrchlicky. Hos båda dessa
diktare beter sig pennan ofta som en skyggande
häst, men båda är lyriska begåvningar, som
bara alltför mycket ser diktarens uppgift i
det rent litterära. En antologi av Vrchlickys
dikter måste räknas till världslitteraturens
pärlor. Nezval har redan valt ut dessa dikter
och gett dem namnet ”Nattens sånger”. Det
är en av den moderna världslitteraturens
finaste böcker.
I klar kontrast till Nezvals typ står
diktaren J. Halas. Även han strävar emot något
sådant som en absolut poesi i Mallarmés
mening. Även han undviker varje beskrivande
metafor. Även för honom ter sig den
rationalistiska kompositionen som någonting
förfärligt. Även han syftar till att ösa tingen direkt
ur det undermedvetnas djupaste grund och
fixera dem i associationer, som bildar en ny
andlig konstverklighet, fjärran från den
naturalistiska och optiska realiteten. Men hans
diktkonst är icke ett mekaniskt fasthållande av de
flyktiga drömmarna och förvirrade minnena
utan ett urval, som är kontrollerbart och
ut
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
