Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Forssberger, Annalisa, Högt över oss är hyttan, anmäld av Margit Abenius - Johnsson, Melker, D. H. Lawrence, anmäld av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
huvud trots gloende ögon och skvallrande
tungor, är en intressant typ. Man känner att
hon är verklig. Och den godhjärtade Viola,
slarvigt och hjälplöst dansande döden i möte,
minns man också:
”Det var vackert som på ett julkort ute.
Snön hängde tjock och tung över träden, det
knarrade under fotterna. En månstrimma satt
högst uppe i kortets kant och lyste silvrigt.
Viola slog upp kappkragen och dök i väg
mellan de höga snövallarna på båda sidor om
vägen. Den röda mössan blänkte till i ljuset.
Och då var kortet fullkomligt. Lilla
tomte-nisse sprang där med sin lustiga hemlighet.”
Författarinnans utvecklingsmöjligheter torde
ligga i förmågan att impressionistiskt och
intensivt måla sådana scener med människor i
miljöer som hon känner till.
Margit Abenius
En Lawrencestudie
MELKER JOHNSSON: D. H. Lawrence. Ett
modernt tankeäventyr. Bonniers.
7: 50.
Melker Johnsson har djärvt tagit steget från
Geijerstam till Lawrence i sitt litteraturkritiska
författarskap. Det tycks dock inte bero bara
på en slump, utan ha sin grund i en verklig
personlig upplevelse. Lawrence, påpekar han
mycket riktigt, ”gäller i den allmänna
uppfattningen som en känslomässig förkunnare av
naturlivets och kärlekens rätt. Men man
glömmer att han var i hög grad intellektuellt
medveten. Enligt hans egen uppfattning är livet
i första hand ’ett tankeäventyr’ och inte vare
sig känsla eller handling”. Johnsson har
återupplevt detta tankeäventyr hos Lawrence och
därom har han alltså skrivit en bok.
Ja, Lawrence är givetvis tänkare, en av de
ytterst få nutida författare som frambringat
idéer av större betydelse för mänskligheten.
Han är informell, osystematisk, stundom
kaotisk; men han når djupt genom sin
märkvärdiga intuition, genom sin förening av furiös
lidelse, subtil känslighet och ytterlig
medvetenhet. Det viktigaste är likväl att han inte bara
tänkte sina tankar, inte bara uppfann idéer:
han levde dem. Hans tankeäventyr är samtidigt
ett livsäventyr och därigenom får det sin
verkliga betydelse. Tankar måste näras med blod
och levande substans för att inte förgås bland
papper.
Johnsson visar ett slags envis böjelse för
sitt ämne, en välbehärskad sympati. Han har
skrivit sin bok med gott förstånd och måttfull
metodiskhet, i insikt om att Lawrence inte får
tolkas snävt och bokstavligt. Han betraktar på
ett alldeles riktigt sätt Lawrences författarskap
som den uppenbarade sidan av ett intensivt
inre dialogtillstånd. När han som häftigast tog
parti var han som starkast medveten om
motsatsen; förnekelsen är den negativa formen av
erkännande. Dialogkaraktären hos hans
livsproblem förklarar mycket i hans tänkande och
utveckling, som annars kan te sig förbryllande
motsägelsefullt.
Johnsson lägger största vikten vid
Lawrences arbetarursprung och söker därur
härleda de bestämmande faktorerna i hans
livsutveckling. Han drivs därvid att alltför ensidigt
hävda miljöns betydelse. Att Lawrence föddes
i gruvstaden Eastwood, där den sotiga
industrialismen höll på att äta upp naturen,
betraktar han som en avgörande omständighet. En
Lawrence från Liverpool några mil därifrån
anser han för en otänkbar företeelse, emedan
industrialismen där härskar oinskränkt.
Lawrence såg från barndomen hur förstörelsen av
naturen även utarmar livet och hur
maskinerna gjorde människorna till maskiner. ”Vad
som hände i Eastwood hände på hela jorden.
Eastwood har en symbolisk betydelse för
Lawrence. Han skriver sedan bara om hur
mänskligheten överallt håller på att förlora natur och
skönhet, liv och värme.” Naturligtvis har
barn-domsintrycken bidragit att bestämma
inriktningen av Lawrences begåvning, men därmed
är ju dock inte det säregna i själva hans
begåvning förklarat. Hundra andra författare
kunde ha vuxit upp i Eastwood utan att ha
blivit lika Lawrence.
Men arbetarursprunget betyder mer än
Eastwood. När Lawrence som författare trädde ut
ur sin klass förlorade han gemenskapen med
denna och hela hans liv blev sedan ett sökande
efter den förlorade gemenskapskänslan. Det
var gemenskapen han sökte i kärleken, i
vänskapen, i politiken, i religionen. Han fann
aldrig verkligen vad han sökte. Hans liv blev
en oavbruten äventyrlig resa, som slutligen
återförde honom till utgångspunkten, till
arbetarklassen och Eastwoods gröna fläck av
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
