Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Böcker från väster - Anmälda böcker - Steinbeck, John, The Long Valley - Faulkner, William, The Wild Palms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
fallande starkt betonad i amerikansk
uppfattning. Dessutom är han en naturens, tingens
och de levande varelsernas poet, målare av
markens kryp och rökarnas slingor, tydare av
ansiktenas inristade runor och ögonens
fördolda glimtar. Han är mångsidigt utrustad
och balanserar väl sina olika egenskaper; han
besitter den trygga styrka som låter honom
uppbära sina motsättningar utan att
nedbrytas eller låta sig hetsas av dem. Han berättar
i en av novellerna om en farmare, en
kunnig lantman som i fantasiens överdåd besår
alla sina fält med sockerärter: han får
blomning och vällukt kring gården hela sommaren
och därefter tar han även hem en god skörd.
Det är något av Steinbeck hos honom:
klokhet i överdådet, kärna i fantasien.
William Faulkner äger inte denna balans;
han är ständigt den omåttlige, en furians och
demoniens dyrkare. I sina senare böcker har
han visat stigande svårigheter att förena
symboliken med nödig realism, att förbinda sin
våldsamt stegrade melodramatiska romantik
med jorden. Faran för honom synes vara
att han ska hamna i en isolerad fantasivärld,
virvlande, självförtärande, och hänge sig åt
en alltför mekanisk determinism. Hans nya
roman, ”The Wild Palms”, tycks emellertid
förebåda ett nytt skede i hans konstnärskap,
ett steg inte mot avklarning eller moderation,
men mot en påtagligare och betydelsefullare
symbolisering. Den rent konstnärliga kraften
i hans framställning är alltjämt oförliknelig,
det kirurgiska inträngandet outtröttligt.
Stilen är invecklad, på en gång inspirerat
strömmande och nästan vetenskapligt logisk, med
drag av ett slags paradoxal, utstuderad
improvisation. Stilen såväl som hela sättet att
berätta ger en förnimmelse av att förloppet i
stället för att framväxa under nedskrivandet
hela tiden existerar i hans hjärna, likt
någon
ting direkt upplevt. Hans romaner bär
prägeln av personliga upplevelser som hans
medvetande blott alltför länge sysselsatt sig
med och varit till bristningsgränsen uppfyllt av.
Den nya boken rör sig med två skilda
förlopp i kontrapunktisk eller dialektisk
sammanställning. Båda behandlar flyktmotiv och
ställer frihet och fångenskap i relation till
varandra. På dialektikerns sätt ser Faulkner
ständigt en motsatsernas identitet; och även
mellan frihet och fångenskap råder en
identitet: friheten är en sorts fångenskap och
fångenskapen en sorts frihet. Fångenskapen
består egentligen i fruktan och därav alstrat
beroende inåt och utåt. Den rena friheten kan
betyda yttersta fruktan, under det fångenskap
kan innebära frihet från fruktan, trygghetens
frihet. Detta är ungefär de teser som
Faulkner illustrerar med lidelsefullt konkreta
exempel.
En ung kedjefånge blir genom Mississippis
översvämning förhjälpt till en ofrivillig flykt.
Utskickad i en båt för att rädda några
nödställda blir han svept i väg av strömmen och
hur han än kämpar emot visar sig vattnets
nyckfulla krafter överlägsna. Han räddar en
havande kvinna som sitter uppkliven i ett träd
och tillbringar flera dygn i båten tillsammans
med henne, slungad hit och dit i
översvämningens kaos. Kvinnan inger honom motvilja
och fruktan, den förestående födelseakten
hänger över honom som ett hot och det är
i sista stund han når fram till en jordremsa
där ormarna krälar bland trädspillrorna. Där
föder hon barnet vid en eld som i urtiden och
skär av navelsträngen med en konservburk.
Besatt av sin strävan tillbaka till
fångenskapen ger han sig ut i båten med henne på
nytt, men förirrar sig in i ett träsk, stannar
hos en kajan som lever i en hydda på
styl-tor och hjälper honom att fånga alligatorer
med blott en kniv till vapen. Först när över-
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
