Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: John Bull - Anmälda böcker - Lewis, Wyndham, The Mysterious Mr. Bull - Notestein, Wallace, English Folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL RAGNAR GIEROW
att säga. Ty denne fetlagde koleriker och
godlynte grälmakare, uppfödd på mastiga stekar,
tungt öl och stenhård sömn, hade någonting
gemensamt med det engelska lynnet, vad
politik landet sen för tillfället drev. Han var ingen
vrångbild utan en äkta son av Merry old
England; han hade urgamla anor på brittisk
grund, det var hans fylliga fäder, som i
århundraden suttit på ölstugorna landet runt,
stampat takten till visorna och stämt in i
refrängerna:
Though I go bare, take ye no care,
I nothing am a-cold;
I stuff my skin so full within
of jolly good ale and old.
Back and side go bare, go bare,
both foot and hand go cold;
but, belly, God send thee good ale enough,
whether it be new or old.
Så skapad, med öppet hjärtelag, gott
ölsinne och storslaget västomfång, stod John
Bull som det engelska folkets drömda och i
mån av krafter förverkligade ideal. Att ersätta
honom med någonting annat tycktes
otänkbart. Är 1836 fick bokförlaget Chapman &
Hall i London en utmärkt idé, och för att få
den utförd, vände man sig till den unge
journalisten Charles Dickens. Han skulle
skriva en serie komiska skisser med motiv ur
sportlivet, mer eller mindre kretsande kring
en viss typ, den magre sportsmannen mr
Winkle. Dickens satte genast i gång, men med
själva uppslaget var han inte nöjd. För att
riktigt slå an måste ju också en sådan
skildring ha en verklig hjälte, en hjälte som folk
tyckte om och kände igen som engelsk: en
John Bull. Och allteftersom berättelsen
fortskred, häfte efter häfte, fick den spinkige mr
Winkle alltmera träda i bakgrunden för den
trinde lille herre, som med ens kom i kontakt
med läsekretsen och vars namn Dickens från
början satte främst: mr Samuel Pickwick.
Om den sortens engelsman handlar
egent
ligen varken Wyndham Lewis’ ”The
myste-rious mr Bull” eller Wallace Notesteins
”Eng-lish Folk”. Den senare avser heller inte något
sådant. Hans bok är en serie biografier över
engelsmän, av vilka de flesta äro alldeles
okända inte bara för anmälaren. Det har legat
i hans arbetsplan att inte uppsöka de lysande
undantagsfallen utan hela tiden röra sig bland
vanliga människor. Början gör han med
arbetaren Frederick Bettesworth, död 1905, och
därifrån går han i kronologisk kräftgång
tillbaka till den processande lord Henry Berkeley
på drottning Elisabeths tid. På vägen har han,
under undvikande av London, kört över så
många olika sociala och geografiska delar av
England som möjligt är för den, som skall
hålla sig till arkivmaterial över
vardags-existenser, och hans avsikt har varit att
sålunda på alla led göra tvärsnitt genom
engelskt liv. Det är en uppgift, som måste
ha kostat mycken möda och krävt stor
lärdom, men resultatet har trots svårigheterna
med materialet blivit en ypperlig bok, som
är mycket lättare att läsa än att referera.
Lärdom tynger däremot inte ner ”The
Mysterious Mr. Bull”. Wyndham Lewis har
mycket låga tankar om sina läsare. Det
inledande, historiska avsnittet tycks inte bara
vara skrivet för rena ignoranter utan också
ha författats av en i skaran. Under hela första
hälften av denna bok är det något hoppigt
och osäkert över författaren, och man har
svårt att följa honom med någon
tillfredsställelse; det känns som att gå i ledet bakom en
man, som ideligen byter om fot. Antagligen
är det hans kvickhet, som besvärar en. Lewis
är säkert en mycket kvick herre, men hans
kvickhet är inte av det roande slaget. Likväl
har han inte släppt ifrån sig sina
spiritualiteter i första taget utan tillverkat dem med
allvar och nit, av allt att döma. Det blir
emellertid bättre, när man hunnit fram till den
fjärde av bokens sju avdelningar, den som
be
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
