Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker - Anmälda böcker - Seidel, Ina, Lennacker - Kolbenheyer, Guido, Das gottgelobte Herz - Brunngraber, Rudolf, Die Engel in Atlantis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR MAURUS FONTANA
Stuttgart), som bär undertiteln ”das Buch
einer Heimkehr”. En hemkomst — till vad?
För att säga det klart och tydligt i tre ord:
en hemkomst till Kristus, men en Kristus som
inte bara pekar mot det hinsides, utan som
förverkligas och lever också på denna sidan
gränsen. Den unge Lennacker, en av den
desorienterade krigsgenerationen, kommer i
december 1918 tillbaka till ruinerna av sin
hemby och sin ungdomsvärld och upplever
mitt i en skara sällsamt förpuppade och
verklighetsfrämmande gamla stiftsdamer sina tolv
förfäders historia från omkring år 1500, tiden
för kyrkans söndring, fram till det sekelskifte
vars arv slutligen exploderade i kriget. Vad
den unge Lennacker ser i feberfantasier är
egentligen hela tiden ett och detsamma: den
tyska människans kamp för kristendomens
ursprunglighet, oförgänglighet och renhet
gentemot allt hot, all nöd och alla konflikter
utifrån. Allt detta tar sig under de olika
tidsskedena olika uttryck, men samvetet står alltid
inför samma fråga: bekänner jag mig till
Kristus, kärlekens lag, eller till Kaos och
därmed till själens förintelse? I storartade och
skakande bilder målar Ina Seidel detta med
en beundransvärd fyllighet i karakteristiken,
med en moderlig innerlighet och kärlek och
med bekännelsemodet hos en själ i svår nöd.
Även Ina Seidels litterärt mästerliga roman,
som lyckas med den konstnärligt svåra
uppgiften att låta olika århundraden framstå som
ett sammanhängande helt, även hennes roman
utmynnar i insikten om att kyrkan inte är
någon kuliss utan en av själva verklighetens
uttrycksformer, och att vi nutidens människor
av våra fäder fått det uppdraget i arv att
förbereda och möjliggöra kyrkans pånyttfödelse
på basis av den personliga kristna upplevelsen.
En central plats i samma andliga
strömningar intar också Guido Kolbenheyers stora
roman ”Das gottgelobte Herz”, utkommen på
Verlag Albert Langen-Georg Müller, München.
I den krönikestil som Kolbenheyer i sina
tidigare arbeten visat sig mästerligt behärska,
upprullas för oss den år 1291 födda och 1351
döda dominikanernunnan Margarete Ebners
liv och därmed hela den tyska mystikens tid.
Den väg Kolbenheyer visar oss leder ifrån
kyrkan, som endast förnims som tvång och
formel; upplevandet av Gud överlämnas helt
och hållet åt den enskilda människan. Viljan
göres till medelpunkt för det mänskliga,
varmed emellertid också det religiösa kopplas bort
ifrån det biologiska. Boken är trots detta ett
försök att förmäla det absolut jordiska, det
biologiska, med det gudssökande momentet
i oss. Hur fjärran från vår tid boken än
förefaller att vara, också i sin språkform, så är
det, antingen man bejakar dess
världsåskådning eller ej, trots allt vår egen tid och vårt
eget skinn det gäller.
Till synes ännu längre bort för oss Rudolf
Brunngrabers roman ”Die Engel in Atlantis”
(Verlag Rohwolt, Berlin). Tiden före
syndafloden och de legendära änglar som föll ner
från himlen och började verka på jorden till
dess syndafloden sköljde bort allt, blir till
symboler för oss själva, våra strider, triumfer
och nederlag, vårt syndafall och vårt börjande
på nytt igen. Vad är då detta syndafall då och
nu? Teknikens tidsålder med sin
överorganisation, sitt avsjälande och gudsfj ärmande. Och
vad betyder det enligt Brunngraber att börja
om, efter syndafloden, och nu för oss? En ny
gudstro, en ny ödmjuk visshet om människans
eviga barnaskap hos Gud. Brunngraber vågar
här språnget ur materien in i oändligheten.
Det är inte alltid innehållet i romanen fått
rätt gestalt och form, det är inte alltid han
riktigt avvägt den bibliska historiens patos och
den moderna ironien. Mycket eggar till
motsägelse, men det hela verkar ändå betvingande,
inte bara som ett stort andligt äventyr, utan
också som en av demoniska gestalter och
infernovisioner vimlande upptäcktsfärd i och
368
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
