Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker - Anmälda böcker - Finckenstein, Ottfried Graf, Die Mutter - von der Goltz, Joachim, Der Steinbruch - Beheim-Schwarzbach, Martin, Die Verstossene - Jünger, Ernst, Das abenteuerliche Herz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR MAURUS FONTANA
moderskapet alltid mödosamt kämpat sin kamp.
Men Graf Finckenstein genomlyser vardagen
med sin kloka blick och sin godhjärtade
humor. Hans roman skildrar — visserligen
inom en mera novellistisk ram och med ett
något slumpartat slut, men dock med
övertygande karakteristik — en rörande tapper
liten moder under efterkrigstidens stormar.
Också hon hemfaller för en kort tid åt oron
men hittar åter vägen tillbaka till ordningen,
den inre ordning på vilken det kominer an.
”Was braucht eine Frau mehr, als zu wissen.
dass das Leben sie braucht?” frågar denna
roman, och svaret ligger i moderskapets lycka
och fridsbringande kraft.
En kvinnogestalt står också i medelpunkten
för romanen ”Der Steinbruch” av Joachim
VON der Goltz (Verlag Albert Langen-Georg
Müller, München), som genom sin av innerlig
känsla fyllda krigsroman ”Der Baum von
Cléry” erövrade en plats i läsarens minne. Mitt
i den starkt och spontant upplevda
Schwarz-waldnaturen står kampen mellan två bröder
om en bondgård, som genom bedrägeri kommit
i den ene broderns ägo. Därmed går den
självkänsla som en människa behöver för att kunna
leva förlorad. Men också hustrun, som inte vill
äga något oförtjänt och inte kan bära en
oärlighet, hotar att gå förlorad för honom.
Ändå är det just hustrun som åter ställer
allting till rätta, som övervinner ”die Spänne
zwischen der Sehnsucht nach dem
Vollkom-menen und dem Sichfügen in das
Erreich-bare”, emedan hon är en av de eviga
moderkvinnor som ”nichts verkümmern lassen im
engen, pflichtgebundenen Dasein. Sie schenken
und trösten jedermann aus dem alloftenen
Reichtum des eigenen Herzens, und stehen
fest auf ihren Füssen dahier. frischtmunter
zum Täglichen. Sie alle, die unbekannten, sind
die wahren, spendenden Mütter der in die
Oede des Zweckhaften schmachtenden
Mensch-heit.” Så låter denna ädelt mänskliga roman
ett löftesrikt ljus strömma in i det stenbrott
— ”Der Steinbruch” är bokens namn — som
är den arbetande mänsklighetens liv.
Martin Beheim-Schwarzbach, som man
inte hört av sedan 1930, infriar de
förhoppningar som man satte till hans
ungdomspro-duktion med sin nya, aktuella ämnen
behandlande roman ”Die Verstossene” (Verlag H.
Goverts, Hamburg). Titeln täcker inte riktigt
innehållet, ty till den förskjutna — ännu till
hälften barn — kommer en förrymd pojke,
och först bådaderas inväxande i livet ger
innehållet i romanen, som ur formsynpunkt är en
korsning av utvecklingsroman och
kriminalroman (i Dostojevskis mening), liksom den
innehållsligt sett är en korsning av två öden.
Den förskjutna är något i stil med en kvinnlig
Kaspar Hauser, och den förrymde är något
av en den moderna äventyrslängtans Don
Quijote. Båda måste först igenom många
för-irrningar, men i synnerhet genom
äventyrlighetens och förälskelsens falska sken, för att
komma fram till den verkliga kärlekens värme
och ljus, den kärlek, som enligt en av
personerna i boken är vad som ligger till grund
för allt värdefullt, allvarligt och varaktigt
i människosjälen:
”Den alles, was die Menschen denken und
tun, ist schmutzig von Haus aus; erst wenn
sie es liebend denken und tun, kommt es ein
wenig in Ordnung. Ja, ein wenig nur, denn
sie lieben immer nur ein wenig. So traurig
wie es auf Erden steht, ist es geradezu
ge-fährlich, zu viel, oder gar nur zu lieben . . .”
Martin Beheim-Schwarzbach förlägger dessa
ur spöklikt dunkel till ljus framväxande
händelser till hamnstaden Hamburg; och miljön
lever med människorna. Landskapet är i detta
sökande arbete inte bakgrund utan öde.
Ernst Jünger har gjort sig bekant genom
sitt verk ”In Stahlgewittern”, där han fattade
— och mer än så: gestaltade —
krigsupplevel-sen inte från den pacifistiska sidan utan från
372
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
