Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Peter Quennell: Två moderna engelsmän
- Anmälda böcker
- Connolly, Cyril, Enemies of Promise
- Isherwood, Christopher, Goodbye to Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PETER QUENNELL
TVÅ MODERNA
ENGELSMÄN
De senaste tolv månaderna ha icke varit
mycket givande i litterärt avseende.
Jämförelsevis få böcker ha utgivits av förläggarna,
och bland dem ha icke många varit verkligt
betydande. Men om någon bad mig att välja
ut två böcker av yngre författare som jag
trodde skulle vara värda att läsa även fem år
från nu skulle jag inte tveka i valet. Jag skulle
först ta ett kritiskt arbete och därefter en
samling noveller eller intryck — Cyril Connollys
”Enemies of Promise” (Routledge. 10 s. 6 d.)
och Christopher Isherwoods ”Goodbye to
Berlin” (Hogarth Press. 7 s. 6 d.) Båda äro i viss
mån självbiografiska: båda innehålla en
apologi samt äro ett försök att klargöra
författarens ställning till den värld han lever i.
Låt mig börja med ett ord om Cyril
Connolly. Eftersom jag haft förmånen att känna
honom i femton år — alltsedan våra illa
utnyttjade, lättjefulla men ändå grundläggande
år i Oxford — finner jag det svårt att betrakta
honom fullt objektivt, eller snarare fann det
svårt tills hans bok hjälpte mig att betrakta
mina egna iakttagelser i det rätta
perspektivet. Connolly är, såsom namnet låter
förmoda, anglo-irländare. Det finns därför två
element i hans karaktär — dels ett praktiskt
anglosaxiskt drag som, om han brytt sig om
det, skulle ha kunnat göra honom till en
osedvanligt fin vetenskapsman, en duktig
journalist, kanske även till en framgångsrik
affärsman, samt den keltiska sidan, som fört med
sig charm, oberäknelighet och en evig ström
av kontrasterande lynnesstämningar. Å ena
sidan föraktar han den romantiska
litteraturen och finner sitt andliga hem i det engelska
sjuttonhundratalet eller bland samtida till
Horatius eller Juvenalis, å andra sidan har
han en personlig förkärlek för romantiken,
som inte kan övervinnas av några litterära
fördomar. På grund av sitt temperament är
han därför ständigt full av hopp och blir lika
regelbundet besviken. Även i sin epikurism
är han en idealist, som söker efter den
fulländade restaurangen, den fulländade
vintersportplatsen, den fulländade boîte de nuit’n,
men den fulländning han söker ligger alltid
just om hörnet: liksom i H. C. Andersens
saga lurar alltid ärtan under madrasserna.
Detta är orsaken till att hans medfödda
älskvärdhet stundom får en tillsats av en viss
förvärvad skärpa, då han uppretas över den
mänskliga existensens plågsamma beskaffenhet.
Jag meddelar dessa personliga detaljer
därför att de kanske kasta något ljus över
”Enemies of Promise” — redogörelsen för hur en
klassiskt engelsk uppfostran inverkar på ett
speciellt känsligt sinne och därav följande
inställning till litteraturen. Cyril Connolly fick
en aristokratisk uppfostran. Efter en dyr
förberedande skola kom han till Eton, där han
vann den största framgång som var möjlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Sep 21 00:34:36 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1939-5/0057.html
