Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dos Passos, John, 1919, anmäld av Thorsten Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
”— How fur ye goin? — I dunno ... Pretty
far” — en bra bit. Och i ”U. S. A.” har Dos
Passos kommit en bra bit ifrån negativismen,
från sig själv och sin krigsskada. Liksom i
”Manhattan Transfer” vill han skildra ett
kollektiv, där var det staden New York,
här hela Förenta staterna; men rytmen är nu
en annan, lugnare, uppgörelserna i
självporträttets form behövs inte längre, attityden till
de skildrade gestalterna kan vara avvisande
men har en ny, säker och sträv humor, och
författaren har funnit att han i alla fall tror
på en människogrupp, därför att den har
vitala och framtidsdugliga egenskaper:
arbetarklassen i Amerika.
Den första delen i trilogin ”U. S. A.” är
tidigare översatt, ”42 :a breddgraden”, som
skildrar förhållandena före kriget främst i
nordstaterna och dessutom gör en brokig
av-stickare till det av revolutionära rörelser
gungande Mexico. Andra delen, som nu
föreligger i svensk översättning, heter ”1919” och
Sysslar med förhållanden under och närmast
efter kriget, och den tredje, ”The Big Money”,
behandlar sociala förhållanden i Amerika
under de följande åren. I det stora hela är
romanerna fristående verk; en del av
personerna uppträder visserligen i alla tre, men
eftersom tyngdpunkten inte ligger på en
karaktärsanalys med ty åtföljande utveckling,
är det inget som hindrar att man tar itu med
var bok för sig. Mest påfallande av det som
de har gemensamt är tekniken.
Liksom ”Manhattan Transfer” är de tre
romanerna uppdelade i avsnitt som behandlar
olika personer, men medan den förra boken
hade ungefär lika många småscener som två
väl blandade kortlekar och genom den snabba
växlingen förmedlade ett intryck av snabbt
pulserande storstadsliv, skildrar Dos Passos
här de olika protagonisterna i längre och
episkt betonade avsnitt. Mellan dessa
berättelser är infogade små mellanstick av olika
karaktär. Somliga är ”journalfilmer”, där
rader av tidningsurklipp skiktats ihop så att
de ger en ofta starkt suggestiv bakgrund till
händelserna. Andra lämnar i en sorts
lyriskt-faktisk sandburgsstil komprimerade
biografier över icke diktade personer som varit av
betydelse för det moderna Amerikas sociala
utveckling — främst storfinansiärer och
arbetarledare. I en tredje grupp, som går
under benämningen ”Kameraögat”, ger
författaren små impressionistiska, ytterst
koncentrerade (och ibland svårgripbara) bilder
av upplevelser som tydligen oftast är hans
egna. Uppslaget till den sista typen av inpass
torde Dos Passos ha fått från Hemingway,
som i sin första novellsamling begagnade ett
liknande trick för att ge mera eftertryck åt
dess titel, ”In Our Time”. Dos Passos’ avsikt
med knepet är, förmodar Granville Hicks, att
understryka författarens eget samband med
den sociala utveckling han beskriver.
Stora delar av romanen ”1919” har Paris
till skådeplats. Dess ena huvudtema är
Förenta staternas militära och politiska
ingripande i Europas affärer och de initierades
fruktan för att fredskonferensens resultat ska
spolieras genom de merkantila manövrerna
med olje- och malmtillgångarna. Det andra,
som hörs där hemma, är de radikala
arbetarnas och intellektuellas dova önskningar om
att världsrevolutionen ska bryta ut.
Huvudpersonerna i boken är valda med en viss
didaktisk uträkning: en sjöman, som får
pröva på de verkningar kriget har inom både
yrket och privatlivet hemma i U. S. A.; en
ung litterärt intresserad student som deltar i
ambulanstjänst i kriget och kavar sig uppåt
på goda klätterfötter; en dekoratris med hög
konstnärlig anda och torftig själ, som
kommer ut till Frankrike på en Röda korsbyrå;
en ung studentska, som är salongsradikal och
under universitetstiden vid Columbia får se
en del av den sociala kampen i New York,
och som sedan far till Paris och arbetar vid
en hjälporganisation för Främre Asien; en
reklamagent i stor stil, som bakom kulisserna
representerar den amerikanska storfinansens
intressen vid fredskonferensen; en judisk
arbetaragitator som åker i fängelse.
Men trots figurernas egenskap av brickor
i ett socialt spel är de inte livlösa, och det är
det som gör boken till något mer än en med
stor energi och omfattande kunskaper
genomförd sociologisk studie. I den moderna
amerikanska litteraturen har det uppträtt en
hårdhänt psykologisk realism, en förmåga att
komma enkelt folk in på livet, som är ny och
som troligen utgör dess värdefullaste
särdrag. Dos Passos behärskar denna konst med
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
