Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dos Passos, John, 1919, anmäld av Thorsten Jonsson - Prouty, Olive Higgins, Lisa Vale; Bridge, Ann, Vår i Dalmatien, anmälda av Ann Bouleau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
mästerskap. Hans porträtt av intellektuella
och av överklass väcker inte riktigt samma
intresse, men även de äger individualitet. Han
har också hlick för det pittoreska och en
lyrisk åder, och hans förmåga att
Sammanhålla detta stora stoff och ge det en
egenartad, rytmisk helhet är beundransvärd.
Som litterär prestation närmar sig denna bok
det bästa i Amerikas moderna diktning och
står i vissa avseenden i en särklass, och som
monument över ett skede som åter fått en
hotfull aktualitet kan den inte undgå att fängsla.
Översättningen ar av Artur Lundkvist. I
sin helhet står den inte på den höga nivå man
är van vid när det gäller honom; varken det
vardagligt slagkraftiga talspråket eller de med
faktiskt stoff packade avsnitten tycks ha legat
särskilt väl till för hans utpräglat lyriska
stilkonst. Thorsten Jonsson
Kvinnoproblem
OLIVE HIGGINS PROUTY: Lisa Vale.
Översättning av Essie Bæckström.
Norstedts. 5: 75.
ANN BRIDGE: Vår i Dalmatien.
Översättning av Chrissy Sterzel. Norstedts.
5: 75.
Norstedts förlag startar en serie romaner
för damer med en engelsk och en amerikansk
upplaga av ungefär samma specifikt
kvinnliga problem. Ann Bridge med ”Vår i
Dalmatien” och Olive Higgins Prouty med
”Lisa Vale” har båda gett sig i kast med de
svårigheter som möter en ännu icke åldrad
moder till vuxna barn vars äktenskap av en
eller annan anledning inte hållit vad det
lovade. Oavsett den lösning respektive
författarinna kan syfta till ger böckerna
säkerligen det största utbytet om man läser dem i
snabb följd efter varandra. Till bakgrunden
av själva parallellen mellan de båda
kvinnoödena framgår nämligen mycket träffande
den stora skillnaden mellan engelskt och
amerikanskt kynne.
”Vår i Dalmatien” är en mycket stillsam,
mycket väluppfostrad drömsaga om lady
Kil-michaels andra vår i Dahnatiens soldränkta
nejder. Instängd i ett högborgerligt
äkten
skaps kvava atmosfär har denna
konstnärligt begåvade kvinna måst lägga band på sin
lust till eget skapande och småningom
blivit slav för man och barn. När äntligen
bördan blivit henne för tung flyr hon med sin
palett till Dalmatien, dit hon följts av en
ung konstnär som blir hennes lärjunge och
tjänande sven. Nästan omärkligt spirar
förälskelsen upp mellan dem, ty med dygdig
engelsk diskretion släcker lady Kilmichael
efter hand varje flämtande låga som kunde
hota flamma upp och göra eruption. Som två
sovande går de båda älskande vid varandras
sida, ser och njuter kultiverat av natur och
minnesmärken i ett land som är skapat för
sydländsk lidelse. Landet badar i skönhet och
sol, och författarinnan har av allt att döma
själv varit sin egen bästa Baedeker. Detta
relativt nya turistland är målat med en
imponerande lokalkännedom och en blick för
konstnärliga värden som i sig gör boken till
en lockande läsning. Tyvärr lyckas inte
staffagefigurerna avlocka oss samma
välvilliga intresse. Denna överkultiverade,
högmoraliska engelska lady gör i själva verket
ingenting av det nya liv som ligger utbrett
framför henne, hon går sedigt förbi vad som
kunnat vara henne en uppenbarelse. Det enda
som verkligen til syvende og sidst kommer
att betyda någonting för henne är det
faktum att även hon haft chansen att bli en
”femme fatale”, varefter hon genom en liten
psykologisk kullerbytta plötsligt står nöjd och
belåten vid den mans sida som redan i tjugu
år varit hennes moraliska och fysiska stöd. Det
hela doftar av god uppfostran, kultur och
moral — men som vi har litet svårt att inte
finna förljugen.
-X-
En helt annorlunda sprudlande romantik
möter man i den amerikanska upplagan av
otillfredsställd överklassmaka. Lisa Vale är en
kvinna med temperament och som sjuder av
dådkraft och passioner. Medan lady Kilmichael
vänder de sina ryggen för att ensam brottas
med sitt eget öde engagerar sig Lisa Vale
resolut i sina barns upplevelser, och eftersom
dessa visar en benägenhet att anta
proportioner efter hennes eget storslagna temperament
blir hennes liv ett veritabelt leka tafatt med
rörelse och spänning. Sin egen sentimentala
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
