Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armstrong, Hamilton Fish, München — början till slutet, anmäld av Bo Enander - Dukes, Sir Paul, ST 25, anmäld av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Den 26 september utfärdade exempelvis
Foreign Office en kommuniké där det klart
och tydligt utsädes att i händelse av ett tyskt
angrepp mot Tjeckoslovakien, måste
Frankrike komma Tjeckoslovakien till hjälp och
Storbritannien och Ryssland sluta upp vid
Frankrikes sida. Denna kommunikés äkthet
bestreds helt enkelt av den franska regeringen.
Utrikesminister Bonnet förklarade, att han
inte fått någon bekräftelse på den och den
30 september försäkrade konseljpresident
Daladier, att kommunikén, som var det
säkrast tänkbara vittnesbörd om den
franskengelska ententens styrka, emanerade från
”en underordnad tjänsteman utan inflytande”.
Det är tydligt, att Frankrike på ett mycket
tidigt stadium av krisen var absolut bestämt
att inte uppfylla sina förbundsförpliktelser
gentemot Tjeckoslovakien trots att
Parisregeringen in i det sista frikostigt strödde
omkring sig löften att den naturligtvis skulle
hålla sitt givna ord.
Men det var naturligtvis inte endast
Frankrike som var den skyldiga. Den herostratiskt
ryktbara Runcimanmissionen, som för all tid
kastat ett löjets skimmer över Neville
Cham-berlains utrikespolitik, sättes i Armstrongs
bok i sin rätta belysning och detsamma
gäller premiärministerns beryktade radiotal den
27 september med dess oförglömliga ord om
”en tvist i ett fjärran land mellan folk om
vilka vi ingenting vet”.
Trots sin skarpt kritiska inställning
gentemot västmakternas underkastelsepolitik
avstår Armstrong på det hela taget från att
moralisera. Han konstaterar till och med,
att ”för att den tjeckoslovakiska frågan inte
ledde till blodutgjutelse voro Europas folk
tacksamma och amerikanerna med dem. Och
så länge ett krig inte har börjat, kan det
alltid på något sätt undvikas. Men ur amerikansk
synpunkt föreföll den europeiska situationen
vid 1939 års ingång mindre som fred än som
vapenvila”. De politiska händelserna våren
1939 har gett den amerikanske iakttagaren
mer än rätt.
Armstrongs arbete är knappast någon
upplyftande läsning, men det är lärorikt. Det är
berättelsen om hur en liten fri och
demokratisk stat huvudsakligen utan egen förskyllan
göres till lekboll i ett stormaktspolitiskt
makt
spel, som i cynism söker sin like. Det ger
också en skrämmande bild av Frankrikes och
Englands svaghet i en diplomatisk kamp mot
en diktaturstat och huru lättvindigt högtidligt
ingångna förpliktelser kan åsidosättas. Men
kanske just därför blir denna studie i
septemberkrisens historia så utomordentligt
värdefull för den som vill förstå något av den
nuvarande internationella situationen. Bokens
värde förhöj es också av den avslutande,
mycket utförliga kronologiska översikten.
Bo Enander
Från bolsjevismens
heroiska dagar
SiR PAUL DUKES: ST 25. Upplevelser som
hemlig agent i det bolsjevikiska Ryssland.
Översättning av Ivan Ericsson.
Åhlén & Söner. 8: 50.
År 1922 utgav Paul Dukes en bok benämnd
”Red Dusk and the Morrow”, skildrande hans
upplevelser som hemlig engelsk agent i
Ryssland under åren 1918 och 1919. Det var en
högst läsvärd men synnerligen beskuren bok.
Nu, sexton år senare, har författaren ansett
sig oförhindrad att ge ut en — nästan —
fullständig skildring av vad han iakttagit och
upp-levat — huvudsakligen i Petrograd (som det
då ännu hette) — under bolsjevismens
”heroiska” tid, då det kämpades på alla fronter runt
det röda Ryssland och kommunismen förelåg
i naturtillståndet.
Boken är en spännande äventyrsskildring
och en historisk källa. Den verklighet som
återges är till ytterlighet fantastisk, men den
personlighet som bär upp skildringen är
nykter, saklig och omdömesgill. Utan dessa
egenskaper skulle hans rapporter icke heller haft
något vidare värde för den brittiska
”Intelli-gence Service” — under det att de nu helt
säkert spelade en historisk roll, såsom i hög
grad påverkande den engelska regeringens
dåtida hållning mot sovjetregeringen.
Men samtidigt som författaren är klartänkt
och objektiv har han på grund av långvarig
beröring med Ryssland och en gnista av
konstnärstemperament tillräcklig förståelse för det
ryska väsendet för att hans bok skall bli något
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
