- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / September 1939 Årg. 8 Nr 7 /
504

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigfrid Siwertz: Dröm på resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egentligen irene? Det är visst något man
borde komma ihåg.

På väggen sitter ett anslag om att
allmänheten har tillträde. Man får stiga in genom en
liten port i porten. När jag tittar i
vigvattenskålen, så är där i stället för vatten något rött,
mörkt — tydligen blod. Och under valven
hänger det hundratals blodiga segerfanor, som
sakta vajar för en konstgjord vind.

Jag sjunker ned på en bänk. Det plågar mig
att jag inte minns vad irene betyder. Jag vet
att jag vetat det en gång, men nu står det
fullkomligt stilla i mitt huvud. Tänk om det är
något viktigt som inte alls får glömmas. Jag
känner mig verkligen betänkligt desorienterad.
Jag tror aldrig att jag varit så långt borta från
allt som är mitt. Min trötthet är inte någon
vanlig hederlig trötthet.

Men jag kan inte dröja här i evighet.
Soldaterna börjar stirra på mig. Jag rundar enligt
portierns anvisningar Arsenalen och kommer
så till en öppen plats med stora offentliga
byggnader. Det är tyst trafik här, bilarna går
alldeles ljudlöst, men egendomligt nog kan jag
röra mig i det värsta trafikvimlet utan minsta
risk att bli överkörd. Frånvaron av denna risk
oroar mig en smula.

Här har vi tydligen universitetet. En verklig
monumentalbyggnad med breda trappor upp
till stora portiker. Alla fyra fakulteterna bakom
en massa vita marmorpelare. Varför har pelare
alltid varit förknippade med helgd och
visdom? Är det på grund av deras onyttighet?
Jag har gått omkring och varit anständigtvis
intresserad av allting som en resande bör. Men
här är det inte riktigt så, jag tycker genast att
universitetet angår mig på något alldeles
särskilt vis, vet bara inte direkt hur. Figurerna
uppe på takkransen symboliserar tydligen de
fyra fakulteterna. Themis har ingen bindel för
ögonen men bär mörka brillor. Och hennes
dräkt är så veckrik att det nästan ser ut som
om hon ville dölja någon kroppslig
missbildning. Nästa figur måste väl vara Hygiaea, för
hon håller en skål och en orm i handen. Fastän
hållet är långt kan jag tydligt se, att ormens
rygg är graderad som en febertermometer och
att kvicksilvret står på 27°, vilken siffra tycks
mig anmärkningsvärt låg. Jag har nu hunnit
till fru Theologia. Hon ser gammal och trött
ut och har inte kunnat hålla duvorna från sitt
kors. Här vimlar av feta duvor. I min latinska
grammatik stod det: Columba est timida. Men
inte har jag märkt att duvorna har någon
försyn för våra monument och emblem.

När jag kom fram till den filosofiska
fakulteten ville jag knappt tro mina ögon. Där står
på taket en man med värdig filosofmantel
men — med avskuret huvud. På en fransk
kyrkfasad lär det finnas en biskoplig martyr,
som bär huvudet under armen. Men den här
figuren har ett huvud under vardera armen!
Jag måste känna på min ömma blåsa på tungan
för att övertyga mig att jag inte drömmer. Ett
huvud under vardera armen! Förmodligen
symboliserande den humanistiska och den
naturvetenskapliga sektionen!

I filosofiska fakultetens portik lägger jag
även märke till en annan egendomlighet: flera
av de vita marmorpelarna når inte riktigt ner
till marken. Jag har visserligen hört talas om
systemet ”lättare än luften”, men jag visste
inte att det kan användas även inom
arkitekturen.

Underligt nog ser man inte till en enda
student. Nej, här är alldeles tomt och dött.
Och på en dörr står ett anslag att universitetet
är stängt tills vidare. Detta anslag är daterat
1909.

Jag ljög dock när jag påstod att här var
alldeles tomt. På trappan framför filosofiska
fakulteten sitter ju en ung, vacker kvinna med
huvudet stött i handen. Jag kan inte låta bli att
närma mig henne. Hon har en barnsligt
rundad panna och en kort överläpp. Hon är
ovanligt klädd med lång kjol, puffärmar och en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 21 00:51:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1939-7/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free