Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Schiller: En litterär krönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARALD SCHILLER
och dock så djupt till tankegången och så stolt
till sin verkan, att när jag läst det här om
aftnarne, har jag tyckt mig höra din egen
stämma. Det är också, tycker jag, ett af de
få nöjen man har af sina böcker, att man med
dem sänder de två, tre menniskor, man håller
af och som man vet förstår en, budskap om
sig sjelf, budskap, som ofta säga mer än
många bref och samtal. — Än ett tack för
din fina pjes och för all din vänlighet mot
mig.”
Om mottagandet av sin egen diktsamling
skriver Levertin:
”Eljes vill jag blott skrifva ett ord om mina
dikters öde. De torde hafva gjort större lycka
än något jag förut skrifvit — men kritiken
har ej varit synnerligen rik på uppfattning,
om också på beröm — tutti quanti hafva talat
om ’sjuklighet’, ’osundhet’ och ’St. Antonius’,
men nästan alla våra literära kritici (hur
karakteristiskt är det inte för norden?) äro
viri uxorii och hafva med anledning deraf en
sorts egendomlig luthersk äktenskapspoetik! ”
Väl en gång inne på kapitlet lyrik måste
Levertin fortsätta:
”Den lyriska renaissance, vi talade om
i Pepita, tycks nu hafva begynt — ty det har
väl kommit en åtta, tio diktsamlingar i dessa
veckor, tyvärr är det altsammans den renaste
impotens deri, det vågar jag skrifva utan att
misstänkas för någon ’jalousie de métier’. Den
store nykterhetsaposteln och politikern, f. d.
Aftonbladsred. Beckman har särskildt slungat
ut en större samling frihandels och
demagoglyrik, som Staaff sagt snarare vara inspirerade
af Apollinaris än af Apollo. — Rydbergs dikter
hafva ännu ej kommit — de äro naturligen
’hors de concours’.”
Från det följande året finns endast ett brev,
daterat Valborgsmässoafton, Upsala. Levertin
är fördjupad i sitt arbete om Gustav IH:s
författarskap.
”Det är en minutiös literaturhistorisk
undersökning. — Deremot har jag ej hunnit
producera just något skönliterärt, men lefver på
mina lagrar för ’Legender och Visor’ — hvilka
för öfrigt gjort stor lycka — de hafva nästan
gått ut, och det är väl första gången något
af mig slagit sig en smula igenom.”
Årets stora litterära nyhet presenteras med
följande ord:
”Af andra litterära nyheter kan jag
meddela, att Heidenstams stora idéroman på vers
och prosa — Hans Alienus kommer i dessa
dagar — den ligger just bredvid mig på mitt
skrifbord, och jag sysslar med att skrifva en
’vän-artickel’ om den. Det är ett enormt verk,
för stort och rikt blott, nästan labyrintiskt
— men det finnes knappast i svensk literatur
så vacker prosa och så vackra vers.”
Från julen 1893 följer en litteraturrapport
av följande lydelse (19. 12.):
”Annars har literaturen i höst varit äfven
för svenska förhållanden tunn och tom.
Lunde-gårds långa sötvattensbok ,Prometeus, har
gjort en stor lycka bland de 1000 damer, som
läsa böckerna här hemma — de finna den
ljuflig, och den konkurerar segerrikt med
Stockholms stora konditor, Oscar Berg.
Nordensvan, som eljes är så fr ömsint, hade
morskat upp sig och skrifvit en briljant artikel
om den, der han särskilt fint och indirekt
skojade ihjäl honom, särskilt hans dumma
vrångbild af Din broder — Han är
verke-ligen de stora männens parasit — Titania
lefde på Heidenstam, Prometeus på Georg
Brändes––––––-Tor Hedberg har skrifvit
en liten pjes1 med godt uppslag, men som
utförts i Gustaf Geij erstams manér och G af G
har skrifvit en vers om mig som affällingen,
som svikit alla ungdomens heliga eder — Se
der vår literära julmarknad.”
Vid jultiden 1894 (15. 12.) kunde Levertin
sända Brändes två nya verk, monografien
över Gustav III och en ny diktsamling. Han
är nu sysselsatt med föreläsningar över den
gustavianska tiden, vilka han hoppas skola bli
grundritningen till en framtida gustaviansk
kulturhistoria.
1 ”Nattrocken.”
564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
