Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Ahlberg, Alf, Bertil Malmberg; Malmberg, Bertil, Dikter i urval, anmälda av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
En diktares väg
ALF AHLBERG: Bertil Malmberg. Bonniers.
2: 75.
BERTIL MALMBERG: Dikter i urval.
Bonniers. 6: 50.
”En diktnings omedelbara förmåga att fånga
samtidens öra står, som man vet, icke i något
förhållande till dess förblivande värde. Det
är visserligen sant, att man kan nämna stora
diktare, som redan vid sitt första
framträdande tillvunnit sig ryktbarhet. Men man kan
med bestämdhet påstå, att det i sådana fall
icke varit de sidor och drag i deras
diktning, som för en senare tid kommit att forma
deras verkliga storhet, som först väckt
uppmärksamhet. Oftare är det likväl så, att
ögonblicklig berömmelse köpes för priset av snar
och välförtjänt glömska. Liksom fixstjärnornas
fjärran ljus behöver tid på sig för att nå oss,
vinner det äkta och fullödiga först långsamt
erkännande. Och omvänt finns det väl
knappast något annat kriterium på andliga
skapelsers rang än deras förmåga att trotsa tiden,
ja växa med denna. Att varje diktare är barn
av sin tids allmänna historiska situation och
förutsättningar, är visserligen en ren truism.
Men vad som skiljer den bestående och
betydande dikten från den blott efemära och
dagsaktuella är, att den haft ett budskap av
så central och väsentlig art, att den frigjort
sig ur sina tidsbundna förutsättningar och får
ett förblivande egenvärde. Och detta blir ofta
nog först skönjbart, sedan den tid redan är
förbi, ur vars jordmån dikten spirat upp.”
På detta sätt inleder Alf Ahlberg en liten
klarläggande och skarpsynt studie i Bertil
Malmbergs diktning. Få äro i detta land de
kritiker, som stå i ett så lyckligt förhållande
till poesien som Alf Ahlberg, och man såge
gärna, att han ägnade mer tid och större
ut
rymme åt att penetrera svensk dikt. Denna
studie är i själva verket ett mönsterexempel på
hur en litterär kartläggning skall genomföras.
Det gäller i detta fall också ett föremål, som
i likhet med Ahlberg har kontakt med
filosofien. Bertil Malmberg är en spekulativ poet,
en boksynt människa, för vilken studiet av
Platon, Kant och Schopenhauer inte endast
varit en löslig litteratörflirt.
Nu är det ju inte filosofien i sig, som till
slut avgör poesiens värde, ett förhållande som
långtifrån beaktas av många kritiker, vilka
såsom Ahlberg framhåller ofta på ett puerilt
sätt göra boskillnad mellan ”form” och
”innehåll” och bestämma diktens värde efter
”innehållet” ; och Ahlberg tar med varsam hand fram
också Malmbergs rent lyriska förtjänster. Icke
så att fatta, som om han skulle vara blind för
det mindre vägande i sitt föremåls litterära
produktion. Ahlberg blottar tvärtom den
malm-bergska ungdomsdiktens brist på djupare
erfarenhet. Men samtidigt framhåller han, utan
att därvid förfalla till den ringaste
tillstymmelse av advokatyr, den mogna malmbergska
diktens höga värde.
Bertil Malmberg är en diktare, som så att
säga upptäckts två gånger. Den första epokens
centrala verk är diktsamlingen ”Atlantis” av
år 1916, då han finner redan fulländade
uttryck för sin platonism och sitt från ”skenets”
värld avgränsade skönhetsrike. Men redan
dessförinnan hade han av gamle C. D. W.
proklamerats som en stor skald och ett snille.
Detta omdöme byggde på ungdomsdikter av
patetisk och retorisk prakt, där den
tvivels-utan äkta känslan ännu inte vuxit sig nog stor
att utfylla de höga ordens styva brokaddräkt.
Att fylla denna retorik med ett levande
innehåll har emellertid varit Bertil Malmbergs
oförtröttade strävan under årens lopp, och
568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
