Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fritz Thorén (Fredrik Thomas): Sjutton år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUTTON ÄR
skulle ta varann i hand, och så skulle de aldrig
skiljas mer.
Över perrongens sotiga dunkel lyste några
flämtande gaslyktor. De små vagnarna hade
snart tömts på passagerare, människorna hade
försvunnit med sina väskor och sina vissnade
blommor, sedan omfamningar gjorts och
hälsningar bytts. En konduktör gick längs det
långa fotsteget och öppnade kupédörr efter
kupédörr och slog sedan igen dem med smällar
som ekade under taken. Ett litet underligt
lokomotiv hade redan släpat bort godsvagnarna,
och några stationskarlar gick ute bland spåren
och lyste med blindlyktor.
Det sista stadsbudet hade kastat en frågande
blick på flickan, som stod kvar vid utgången
under den stora lyktan med sin väska. Men han
begrep att hon väntade på någon, som skulle
hjälpa henne med den.
Åter slog det kvartslag i stadens kyrkor.
Jenny brydde sig inte om att räkna dem. Det
var klart att klockorna måste ha sin gång och
slå sina slag. Och det gjorde ingenting att det
blivit en smula kallt och visst börjat smådugga
där ute, ty kring lyktorna långt bort hade
kommit en dunstslöja, och himlen mellan de
långa taken hade blivit alldeles mörk.
Hon skulle bara hålla sig här i ljusskenet
från den starka lyktan, så att han strax kunde
se henne. Annars kunde han bli orolig och tro,
att hon inte hållit sitt ord ... Han hade haft
lätt för att oroa sig över saker och ting då
han varit liten. Hon mindes till exempel den
där gången, då han ... Ja, vad var det
egentligen hon skulle minnas? ... Barndomens alla
tusende små och stora händelser störtade
plötsligt över henne i en våg. Och först nu begrep
hon, att hon lämnat något bakom sig för alltid.
En hel värld, ett helt liv. Men det måste ju
vara så.
Nu slog klockorna igen. Fullt med slag.
Kvartslag och timslag. Det var en gäll klocka
någonstans i närheten som började, och så
svarade de andra, mörkare, långt ute i den
okända staden. Hon hörde vagnar rassla på
andra sidan den låga stationsbyggnaden och
klapper av många hästhovar ... Där på andra
sidan den sotiga tegelbyggnaden väntade livet.
Om en stund skulle de gå ut tillsammans i det.
Hon började bli trött av att stå, det skulle
vara bra skönt att få sätta sig på bänken
där borta, men då kanske han inte såg henne
strax ... Långt borta på andra sidan de många
blänkande spåren böljade vit ånga i lyktskenet
över den sotsvarta marken. Hon band sin själ
vid detta böljande moln, som ständigt ändrade
form, som ideligen sögs upp av mörkret, men
ändock fanns kvar och alltid var detsamma.
Snart såg hon intet annat än det, hörde intet
annat än ångans väsande.
Jenny vaknade upp av att en man med
blanka knappar och märke i mössan sade
något till henne, och hon tyckte strax synd
om honom för att han såg så bekymrad ut,
då han upprepade:
— Nu måste vi stänga här. Vi måste stänga,
barn lilla. Så det är nog bäst fröken går hem
till sitt kvarter.
Det verkade som ville han säga något mer,
men Jenny tog den tunga väskan, öppnade
dörrarna, kom genom en väntsal som redan
låg i mörker och sedan ut på en öppen plats,
där det ännu fanns hästar och folk. Då hon
steg ned på de kullriga stenarna, var hon
endast förvånad över att hon gick här ensam.
Hon följde den bredaste gatan nedåt på
måfå; det hade slutat att dugga, och hon frös
inte längre. Fastän det var sent var det mycket
folk i rörelse, och Jenny som aldrig förr varit
i en stor stad fick hjälp av allt det nya att
hålla den otäcka lamheten nere, som ville
krypa uppåt ur de främmande gatstenarna.
Och detta hon hela tiden lät upprepa i sig:
Han kommer i morgon, han kommer i morgon,
fick tillbaka all sin kraft.
2. — B. L. M. 1939. VIII.
593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
