Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke Lindberg: Karelska näset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Axelsson (Tott), Sten Sture d. ä., för att endast
nämna några av de främsta. Och det var
tydligen inte enbart inom samhällets ledande skikt
som man begrep, hur mycket som stod på
spel där borta i öster. Politiken krävde
uppoffringar, och de styrande vädjade inte
förgäves. Bland annat bidrogo städerna med
krigsfolk. I Stockholms rådstuprotokoll, de så
kallade tänkeböckerna, från fjortonhundratalets
senare del kan man läsa om hur borgarna
organiserade sig i rotar, som utrustade och
underhöllo var sin legoknekt borta i Viborg.
Att Gustav Adolf, då han satte kronan på
verket, leddes av säkerhetssynpunkten, det vet
varje skolpojke, som lärt känna hans ryktbara
ord om den breda bäcken Ladoga, som det
skulle bli svårt för ryssen att hoppa över.
Jag har hittills mest haft anledning syssla
med de krigiska förvecklingar, som den svenska
expansionen förde med sig. Det är därför av
vikt att understryka, att det svenska
besittningstagandet — jag citerar här en
framstående kännare av finsk historia — trots allt
”gör intryck av att ha varit övervägande
fredligt”. Det var till väsentlig del en kolonisation.
Kampen fördes mot vildmarken, och i den
mån den riktade sig mot människor, gällde
det primitiva, sinsemellan oeniga stammar,
som ännu inte nått fram till
nationalmedvetande. I den svensk-finska gemenskapen var
också Sverige i mycket den givande parten.
Den demokratiska samhällsbyggnad och den
västerländska rättskultur, som nu ger finnarnas
kamp en god del av dess innehåll och mening,
är ett arv från oss. Detta har ofta sagts. Men
man får inte ett ögonblick glömma bort, att
vad Finland fått från oss, det har det betalat
tillbaka med ränta genom att ta emot den
första stöten och uthärda det hårdaste trycket,
var gång flodvågen vällt fram från öster. Det
vore lönlöst att spekulera över, hur vår
andliga och materiella kulturutveckling skulle ha
gestaltat sig utan det finska flankskyddet.
Dettas betydelse kan i varje fall inte
överskattas.
1809 föll bastionen.
Nederlaget satte djupa och svårläkta sår
i svensk mentalitet. Den förlamande känslan
av en övermäktig och opålitlig grannes
omedelbara närhet går som en underström genom
svenskt adertonhundratalsliv. Och ändå var ju
situationen inte alls jämförlig med den, som
skulle uppstå, om Finland av i dag faller. Ingen
inbillar sig, att landet då skulle bestå som
statlig enhet och behålla den relativa
rörelsefrihet, det dock hade efter 1809.
Ingen vet, hur länge den vargatid varar,
som nu brutit in. Måhända skola våra
barnbarn få lära sig i skolan, att 1920- och
1930-talen voro en av vår historias ljusaste epoker,
präglad av ekonomiskt uppsving, en
välsignelsebringande socialpolitik och ett rikt
kulturarbete. Och säkert kommer man då inte
att vara blind för att tillvaron av en vaksam,
kampberedd buffertstat i öster var en viktig
förutsättning för välståndet och
välfärdspolitiken. Hur hade det gått med den fria
sjukvården, skolpalatsen, folkpensionerna,
mödrahjälpen och flera andra förträffliga
inrättningar, om vi varit tvungna att ständigt stå
rustade till tänderna, beredda att hävda vår
självständighet i en position, som väl att märka
hade varit ännu mycket svårare att hålla, än
den Finland nu försvarar?
Man frågar sig i dessa dagar med ångest
i hjärtat: Hur skall en gång historiens dom
falla över den generation, som hade förmånen
att verka under så sällsynt gynnsamma
villkor? Skall den lyda så, att dessa män och
kvinnor under sina aktningsvärda strävanden
att göra det svenska folkhemmet så trivsamt
och komfortabelt som möjligt försummade det
viktigaste av allt: att skydda den vackra
byggnadens grundvalar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
